Järnvägnätets Utveckling - Järnvägens och bilens miljöer i Lunds kommun
Järnvägsnätet i Lunds kommun började byggas ut 1855-56 genom den statliga stambanan. Nya järnvägar anlades av enskilda bolag fram till 1910. Sedan dröjde det endast 29 år innan den första nedläggningen. Järnvägarna började få konkurrens av privatbilism, bussar och lastbilar, vilket slog hårt mot trafiksvaga privatbanor. Det var en anledning till att alla järnvägar med allmän trafik i Sverige förstatligades efter ett riksdagsbeslut 1939.
De järnvägsbolag Lunds stad var direkt engagerade i blev inte de mest lönsamma, snarare tvärtom, och i dag finns endast den korta privatbanan Lund-Kävlinge Järnväg kvar som en del av Västkustbanan. Övriga enskilda järnvägar som genomkorsat Lunds kommun har försvunnit och antalet trafikplatser längs järnvägsnätet är numera endast tre: Lund C, Gunnesbo och Stångby. Vid järnvägstrafikens höjdpunkt på 1910- och 20-talen fanns det cirka 25 trafikplatser med persontrafik.
