Malmö-Genarp - Järnvägens och bilens miljöer i Lunds kommun
Öppnad
Malmö-Genarp, 26 km, 1894
Bara-Bokskogen, 1 km, 1898
Nedlagd
Malmö-Bokskogen-Genarp, 27 km, 1948
Trafikplatser och banvaktsstugor (Lunds kommun)
Kongsmarken stn (riven)
Lyngby bv (kvar)
Toppeladugård stn (kvar)
Genarp stn (stationshus kvar, övriga byggnader rivna)
Öster om Malmö bedrevs en livlig kritbrytning och kritindustri i slutet av 1800-talet. Det var en viktig anledning till att en tredje järnväg från Malmö drogs österut. Det fanns även andra fyndigheter som kunde exploateras med hjälp av järnvägen, som lera och sand vid Kongsmarken eller trä och timmer från skogarna vid Häckeberga.
MGJ byggdes 1892-94 i egen regi och med ingenjör O A Brunius som byggchef. Banan kom att sluta vid Genarp, som alltså blev säckstation vilket inte var så vanligt. Planer på en förlängning till Ystad fanns men realiserades aldrig. Bolaget hade sin huvudstation och förvaltning samt lokstall och verkstad i Genarp. Orten fick på så vis en tydlig järnvägsprägel där ”järnvägare” utgjorde en inflytelserik grupp.
Viktigaste godsslag på MGJ var gödnings- och foderämnen, betor, lera, krita, sand, tegel och skogsprodukter. En viktig inkomst var transporterna till Bokskogen, där bolaget arrenderade mark av Torups gods och hade en populär sommarrestaurang med dansbana. Både gods- och persontrafiken minskade efter 1920-talet och banan var dömd att läggas ner då världskriget utbröt och all järnvägstrafik fick ett uppsving. MGJ bedömdes dock som så trafiksvag att ett förstatligande med statliga åtaganden inte var aktuellt och banan nedlades några år efter kriget. Banan revs upp kort efter nedläggningen och banvallen är till största delen borta.
