Dalby-Bjärsjölagård - Järnvägens och bilens miljöer i Lunds kommun

Från bevaringsprogram
Silvåkra station 1988.
MSJ:s bro över Kävlingeån vid Kvinnevad 1989.

Öppnad


Dalby-Skartofta, 22 km, 1910

Skartofta-Bjärsjölagård, 3 km, 1911


Nedlagd


Dalby-Bjärsjölagård, 25 km, 1955


Trafikplatser och banvaktsstugor (Lunds kommun)


Dalby stn (stationshus med uthus kvar, övriga byggnader rivna)

Dalby Gry bv (riven)

Torna Hällestad stn (riven)

Torna Hällestad bv (kvar)

Granebo bv (riven)

Silvåkra stn (kvar)

Kvinnevad bv (kvar)




Järnvägen Dalby-Bjärsjölagård byggdes av MSJ som en tänkt bana till Kristianstad-Blekinge. Koncession söktes 1898 för en bana Dalby-Sölvesborg, men det beviljades inte utan man fick 1906 tillstånd att bygga en bana till Bjärsjölagårds station på Ystad-Eslövs Järnväg. Tanken var att banan sedan skulle dras vidare mot nordost. Av denna anledning skaffade sig Malmö stad aktiemajoritet i Östra Skånes Järnvägar. Men nu hade luften börjat gå ur järnvägsbyggandet. Av den planerade direktbanan Malmö-Blekinge blev det en högst obetydlig bana mellan två mindre mellanstationer. Banan byggdes dock för snabbgående trafik med hög standard och med siktet inställt på Blekinge, vilket visas av den en kilometer långa skärningen efter Dalby med ett största djup av nio meter och att banan går på en nära två kilometer lång och flera meter hög bank efter Torna Hällestad. Banan projekterades av ingenjör G Göransson.

Detta var den sista nya järnvägen som byggdes i Skåne. Bjärsjölagård fick ett stort nytt stationshus och lokstall byggdes vid de båda slutstationerna. Övriga stationshus och banvaktsstugor gjordes rätt lika motsvarande på Simrisbanan. Såväl gods- som persontrafiken var av blygsam karaktär och banan blev inte någon direkt lyckad affär för MSJ. För enskilda orter som Dalby, Torna Hällestad, Harlösa och Bjärsjölagård innebar järnvägen däremot ett uppsving. Harlösa blev till och med en riktig järnvägsmetropol med banor åt fem olika håll – alla dock lika olönsamma.

Banan förstatligades med övriga MSJ 1943 och SJ övertog trafiken. Regelrätt godstrafik på sträckan Harlösa-Bjärsjölagård upphörde 1948 och 1955 nedlade SJ banan. Från Dalby till Harlösa låg rälsen kvar och trafikerades för Försvarsmaktens räkning samt för SJ-skolan, som höll till i Harlösa station sedan alla reguljär trafik upphört där i mitten av 1950-talet. Godstrafiken pågick till 1982 och rälsen revs upp två år senare. Bansträckningen används som gång- och cykelväg mellan Dalby och Torna Hällestad och vid Krankesjön är banvallen vandringsled.