Lund-Bjärred - Järnvägens och bilens miljöer i Lunds kommun

Från bevaringsprogram
En rest av LBJ/Västra industrispåret ligger kvar i kanten av Bjärredsparken. Järnvägsarkeologi.
Gatunamnen intill LBJ fick järnvägsanknytning och många järnvägsanställda, inte bara vid LBJ, bodde på Väster.

Öppnad


Lund V-Bjärred, 11 km, 1901


Elektrifiering


Lund V-Bjärred, 11 km, 1916


Nedlagd


Lund V-Bjärred, 11 km, 1939


Trafikplatser och banvaktsstugor (Lunds kommun)


Lund V stn (riven)

Lerbäck bv (riven)

Nybble hpl (riven)

Gammelmark hpl (riven)




Banan anlades i första hand ”för att bereda lundaborna en bekväm utfartsväg till Bjärreds badstrand”. Lunds stad räknade inte med några stora inkomster från persontrafiken och man förutsåg även att godstrafiken skulle vara tämligen obefintlig. Det blev mycket riktigt en bana som drogs med ekonomiska problem, men den elektrifierades 1916 som ett sätt att effektivisera driften. LBJ var därmed en av de första järnvägar i Sverige som införde elektrisk drift. Det var långt före SJ elektrifierade SSb.

Eldrift eller ej, vissa år var LBJ landets mest olönsamma järnväg. Den ökade buss- och biltrafiken i kombination med bättre vägar, och för en så kort bana som LBJ även den ökade cykeltrafiken, innebar hård konkurrens. Samtidigt övergav allt fler badgäster kallbadhusen och badrestauranger, sådana som i Bjärred, mot strandbad. Banan nedlades i juni 1939 och revs upp kort därefter. Några månader senare med utbrottet av världskriget hade man anledning att ångra beslutet, men då var det för sent. I Lund låg spåret kvar några kilometer västerut, men flyttades närmare stambanan i samband med exploateringen av bostäder mellan Byggmästaregatan och Lokföraregatan. Spåret utgjorde därefter stomme i det industriområde som anlades intill detsamma. Industrispåret trafikerades fram till början av 1980-talet. I kanten av Bjerredsparken ligger ännu rälsen kvar, kraftigt övervuxen, och kanske finns även räls kvar inne på Alfa-Lavals område väster om Bryggaregatan.