Billegården
Billegården har fått namn efter släkten Bille som under 1500-talet skall ha ägt en gård i kvarteret. Under medeltiden låg Sankt Peters lilla kyrka och dess begravningsplats i kvarterets sydöstra hörn. På 1670-talet fanns, söder om Stålbrogatan, en beridarebana, d v s en ridskola med stallbyggnad och bostadshus. Den drevs av läkaren Christian Foss. Till hans gård hörde även en hage med fiskdamm på tomtmark öster om Grönegatan.
Drygt hundra år senare, år 1784, var kvarteret indelat i tio tomter, de flesta tillhörande borgare i staden. Attt döma av Espmans karta var samtliga bebyggda. Eftersom tomterna var rymliga, ibland med sträckning från ena sidan av kvarteret till den andra, förblev dock stora ytor obebyggda, både utmed gatorna och i kvarterets inre. Från tiden före 1800 finns ingen bebyggelse bevarad. Kvarterets miljö präglas idag av 1800-talet, med endast få inslag av 1900-talsbebyggelse. Fortfarande finns stora fria ytor med värdefull grönska i kvarterets inre.[nutidsuppdateras]
I kvarterets bebyggelse finns ett brett urval av skilda byggnadstyper och perioder representerat, från den enkla och anonyma småfolksbostaden till det påkostade och arkitektoniskt tidsmedvetna hyreshuset.
Sankt Månsgatan
Sankt Månsgatan ligger i en avlägsen del av stadskärnan. Gatan var vid 1800-talets början ett utpräglat småfolksområde, ännu glest befolkat. Under århundradets lopp förtätades bebyggelsen alltmer, och gatan blev en av stadens mest tätbefolkade. Enkelsidiga flygellängor byggdes på gårdarna, och i tidigare uthus inreddes bostäder.
Ett intressant exempel på boendemiljön vid gatan var den byggnad på tomt 46 (249 A) som revs 1961. Det var en drygt 38 meter lång envåningslänga, indelad till tio smålägenheter (2 rum och kök). Huset var uppfört vid 1800-talets mitt, och 1869 uppgavs att tio av bostadsrummen hade lergolv. Uppvärmningen skedde genom sättugnar av järn.
Mot slutet av århundradet fick några av de äldsta husen vid gatan lämna plats för nya och högre byggnader, så exempelvis på hörntomten vid Svanegatan. Ytterligare småhus har försvunnit under 1900-talet. Vid Sankt Månsgatan 19 finns fortfarande bevarad en gård som illustrerar den småfolksmiljö som varit typisk för gatan.
Gröne- och Svanegatan
Om Sankt Månsgatan var utpräglad småfolksmiljö så blev däremot Grönegatan och Svanegatan under 1800-talets senare del ett lockande bosättningsområde för stadens borgerliga skikt.
Tidigare hade bebyggelsen vid dessa gator bestått av relativt enkla en- och tvåvåningshus. Detta skede finns representerat vid Grönegatan 1S och 20, där en murare och en timmergesäll uppförde var sitt av de sammanbyggda husen. Fasaderna ar enkla och saknar utmärkande stildrag. Från samma tid är husen vid Grönegatan 34 och Svanegatan 18.
På 1870- och 80-talen ändrade bebyggelsen karaktär. Flera av de äldre husen fick vika för påkostade och representativt utformade två- och trevåningshus med klart borgerlig prägel. En anledning kan vara Parkbolagets privata park som anlades i Svanelyckan på 1860-talet, inom kort följd av Observatoriet. Läget intill en lummig och grönskande park var givetvis lockande i jämförelse med mer hopgyttrade delar av stadskärnan.
Hantverkare inom byggnadsfacket var ofta byggherrar till de nya husen, och de har sannolikt i många fall även svarat för den arkitektoniska utformningen. Nyrenässansen var den dominerande stilen på modet. Tidiga exempel finns vid Svanegatan 12 och Grönegaataann 30. På 80-talet ökade hushöjden och fasadutsmyckningen, såsom vid Grönegatan 26 och 28. Den traditionella gårdsbebyggelsen för stall, loge och skrymmande hantverk försvann från tomterna. Istället byggdes gårdsflyglar som ofta sträckte sig djupt in på tomten, och ibland även tvärlängor. som delar gården i en främre gårdsplan och en bakre trädgård. Gathuset hade i regel en större lägenhet i varje våningsplan, med representativ rumsfil mot gatan. Till flyglarna förlades kök, jungfrukammare och ibland barnkammare. De kunde även liksom gårdshusen, inrymma mindre och enklare bostäder. Tack vare de rymligt tilltagna tomterna har kvarteret bevarat sin lummiga prägel. I skyddade trädgårdar frodas fruktträd och mindre vanliga växter såsom persika, magnolia och jasmin.
Aktuella Fastigheter
- Billegården 1
- Billegården 2
- Billegården 6
- Billegården 7
- Billegården 14
- Billegården 15
- Billegården 16
- Billegården 17
- Billegården 20
- Billegården 21
- Billegården 24
- Billegården 25
- Billegården 26
- Billegården 27
- Billegården 28
- Billegården 43
- Billegården 47
- Billegården 52 fd. Billegården 10, 11, 31, 39 & 46
- Billegården 53 fd. Billegården 5
- Billegården 54 fd. Billegården 8 och 9
- Billegården 55 fd. Billegården 48
- Billegården 56 fd. Billegården 42
- Billegården 57 fd. Billegården 44
- Billegården 58 fd. Billegården 29
- Billegården 59 fd. Billegården 38
- Billegården 60 fd. Billegården 44
Tidigare Fastigheter
- Billegården 1
- Billegården 2
- Billegården 3[riven byggnad]
- Billegården 5
- Billegården 6
- Billegården 7
- Billegården 8 och 9
- Billegården 48
- Billegården 42
- Billegården 43
- Billegården 14
- Billegården 15
- Billegården 16
- Billegården 17
- Billegården 47
- Billegården 20
- Billegården 21
- Billegården 44
- Billegården 24
- Billegården 25
- Billegården 26
- Billegården 27
- Billegården 28
- Billegården 29
- Billegården 31[ev. riven byggnad]
- Billegården 39[ev. riven byggnad]
- Billegården 37[ev. riven byggnad]
- Billegården 38
Äldre version av Bevaringsprogrammet, ej giltigt
Kvarteret Billegården
