Bytarebacken och Carl Holmberg
Kvarteren ligger i stadskärnans nordvästra del och sträckte sig ursprungligen ut till stadens vall. Deras utveckling är starkt förbunden med järnvägens ankomst till Lund. 1856 invigdes första delen av södra stambanan mellan Malmö och Lund. Bangård och stationshus placerades i stadens västra utkant, och en del kvartersmark togs i anspråk för spårområdet och anläggningen av den nya Bangatan. Uppdelningen till två kvarter, Bytarebacken och Carl Holmberg, skedde först 1956, då Knut den stores gata kom till som en ny förbindelseled mellan järnvägen och stadens centrum.
I öster begränsas kvarteren av Bytaregatan, som lades ut efter reformationen med sträckning över en raserad kyrkobyggnad, Sankt Jakob. På Espmans karta 1784 kallas Bytaregatan helt enkelt för "bakgatan", ett obetydligt stråk som på ömse sidor omgavs av trädgårdstomter och obebyggda lyckor.
Norr om Bytarebacken fanns sedan gammalt en mindre öppen plats, kallad Isaks torg. Vid 1890-talets början utlades Clemenstorget med dess väl tilltagna, kvadratiska grundplan som sträckte sig in över tidigare kvartersmark i norra spetsen av Bytarebacken.
Under 1960- och 70-talen har kvarterets norra del omgestaltats kraftigt genom förverkligandet av en stadsplan från 1964. Den oregelbundna, snett vinklade kvarterskonturen mot Clemenstorget har rätats ut, och Bangatan har breddats kraftigt, så att dess byggnadslinje idag är indragen i förhållande till den norra torgsidans husrad. Ett nytt gång- och cykelstråk — Bytaregången — har anlagts inne i kvarteret.[nutidsuppdateras]
Hästbytartomten
På 1700-talet var kvarteret mycket glest bebyggt. Endast utmed Klostergatan fanns en sammanhängande rad av byggnader på tomterna 314, 315 och 316. I västra delen av kvarteret, ungefär på platsen för järnvägsstationen, låg Klosterhusen, ett par enkla bostäder för husmän och arbetare vid godset Trolleberg väster om staden.
Hela norra delen av kvarteret utgjorde en stor tomt med nr 301, kallad Hästbytaretomten. 1784 brukades den som åkerlycka och tillhörde en professor Laurell.
På 1830-talet förvärvades tomten av akademiträdgårdsmästare L. C. Siemers, som anlade en stor trädgård, indelad till kvarter med olika slags träd och buskar. På tomten fanns endast ett hus, en envåningsbyggnad av korsvirke.
Nya bostadshus
I slutet av 1850-talet borjade den stora trädgården avstyckas till nya tomter och årtiondet därpå uppläts mark för bebyggelse även i västra delen av kvarteret Gråbröder. På båda sidor om Bytaregatan växte under 1860-och 70-talen fram en helt ny bostadsbebyggelse för ett i huvudsak välbeställt skikt av stadens befolkning.
Typiska exempel på den nya bebyggelsen ar envåningshusen vid Bytaregatan 15 och 17, uppförda med några års mellanrum av två professorer. De representerar en god borgerlig bostadsstandard vid tiden kring 1800-talets mitt. Husen var ursprungligen mycket lika varandra med nästan samma mått, proportioner och takfall. Gathusens grundplan var sexdelad med ekonomiutrymmen och kök i en vinkelbyggd flygel. Båda fasaderna har från början varit putsade i klassicerande stil.
Järnväg och industrier
Kvarterets begynnande exploatering var sannolikt stimulerad av järnvägen, vars ankomst under återstoden av 1800-talet fick ett starkt inflytande på kvarteret och dess omgivningar.
Järnvägsstationen var ett högt värderat tillskott i stadsbilden, och stationshuset var en av de arkitektoniskt mest framträdande byggnaderna i staden vid denna tidpunkt.
Men utvecklingen tog i Lund inte den helt typiska vägen. Den attraktiva marken mittför stationen i kvarteret Bytarebacken utnyttjades påpassligt av fabrikör Carl Holmberg, som 1864 där startade en mekanisk verkstad. Stationens representativa förplats förskjöts i stället något längre söderut, där det nya Bantorget anlades.
Carl Holmbergs Gjuteri och Mekaniska Verkstad hade vid 1800-talets slut vuxit till Sydsveriges största i branschen, med tillverkning av spisar, kvarnverk, kaminer, mejerimaskiner och annan mekanisk utrustning för jordbrukets behov.
Ända till 1940-talet, då verkstaden lades ned, präglades kvarteret av industriell verksamhet. Carl Holmbergs förblev för övrigt inte den enda industrin. 1897 anlades firman Rudelius och Boklund på en tomt ungefär mittemot SJ:s godsmagasin. Här fanns gjuteri och mekanisk verkstad med tillverkningen inriktad på jordbruksindustrins behov. Ett stenhuggeri låg på tomten mellan de två verkstadsindustrierna.
Bantorget
Fabrikör Holmberg blev även den som inledde omgestaltningen av kvarterets sydfasad mot Bantorget. 1885 byggde han ett trevånings affärs- och bostadshus med rikt artikulerad fasad i fransk nyrenässans. På granntomten i öster uppförde sonen Carl Olof Holmberg år 1899 ett privatpalats, det enda i sitt slag i Lund.
Aktuella Fastigheter
- Carl Holmberg 1
- Carl Holmberg 2 (Fd. Bytarebacken 14 och 15)
- Carl Holmberg 3 (Fd. Bytarebacken 14 och 15)
- Carl Holmberg 4 (Fd. Bytarebacken 16)
- Carl Holmberg 5 (Fd. Bytarebacken 17)
- Carl Holmberg 6 (Fd. Bytarebacken 18)
- Carl Holmberg 7 (Fd. Bytarebacken 19)
- Carl Holmberg 8 (Fd. Bytarebacken 20 och 21)
- Carl Holmberg 9 (Fd. Bytarebacken 20 och 21)
- Bytarebacken 6
- Bytarebacken 7
- Bytarebacken 8
- Bytarebacken 9
- Bytarebacken 30
- Bytarebacken 31
- Bytarebacken 35 (Fd. Bytarebacken 5)
- Bytarebacken 36 (Fd. Bytarebacken 5)
- Bytarebacken 37 (Fd. Bytarebacken 5)
- Bytarebacken 38 (Fd. Bytarebacken 4)
- Bytarebacken 39 (Fd. Bytarebacken 29 & Bytarebacken 32)
Tidigare Fastigheter
- Bytarebacken 30
- Bytarebacken 6
- Bytarebacken 7
- Bytarebacken 8
- Bytarebacken 9
- Bytarebacken 31
- Carl Holmberg 1
- Bytarebacken 14 och 15 [Fastighet som delats av]
- Bytarebacken 16
- Bytarebacken 17
- Bytarebacken 18
- Bytarebacken 19
- Bytarebacken 20 och 21 [Fastighet som delats av]
- Bytarebacken 32
- Bytarebacken 29
Äldre version av Bevaringsprogrammet, ej giltigt
Kvarteren Bytarebacken och Carl Holmberg
