Sankt Mikael

Kv. Sankt Mikael. Uppdaterad kulturmiljöinventering 2006-2009

Hörnet Kiliansgatan / Krafts Torg före 1928. Foto Kulturens arkiv

Under medeltiden fanns inom detta område både det stora Svartbrödraklostret, vilket man tidigare har velat placera på flera andra ställen i närheten, och Sankt Mikaels kyrka, vilken låg på nuvarande tomt 17. På 1600-talskartorna omfattar kvarteret, om man räknar med kvarteret Sigrid, vilket styckades av långt senare, samma område som idag.

1784 hette de omgivande gatorna: Kungsgatan, nuvarande Kiliansgatan, Biskopsgatan, vilken motsvarar nuvarande Krafts torg och Tegnérsplatsen och Lilla Kungsgatan på norrsidan av kvarteret d.v.s. nuvarande Stora Algatan. Själbodgatan har kvar sitt namn och Magdalene kyrkosträte har blivit Magle Stora Kyrkogata. Kvarteret var delat mitt av mellan professor, doktor Nelanders tomt med numret 103 och med bebyggelsen i form av en kringbyggd gård i hörnet av Själbodgatan och Magdalene kyrkosträte, och professor Andreas Stobaeus' tomt med numret 104 och gårdsbebyggelsen i hörnet av Kungsgatan och Biskopsgatan. Bostadshuset till denna gård finns fortfarande kvar och har numera tomtnummer 6.

1866 ägdes tomt nr 103 av Sigrid Cedergren som styckade av och sålde det nordvästra hörnet av tomten vilket inom några få år var helt bebyggt. Gatan som avskilde det nya kvarteret från det gamla döptes efter henne till Sigridsgatan, senare uppdelad i Lilla och Stora Sigridsgatorna.

1878 var kvarteret delat i 13 tomter av vilka de 11 var bebyggda. På nuvarande tomt 7 byggdes 1870 ett tvåvåningshus på gården för att hyras ut till studenter. Det innehöll 12 rum och lär ha haft en lång alldeles mörk korridor utan fönster eller lampor. Då huset låg helt nära tomtgränsen i väster och ägaren till granntomten ogillade att studenterna tittade ner i hans trädgård, där hans döttrar brukade hålla till, byggde han en hog mur i tomtgränsen ända upp till fönsterna i andra våningen. Denna mur blev upphov till att studentkasernen kallades för Jeriko. Huset förföll och förslummades men muren fanns kvar ända till 1946 när Lunds stad blivit ägare till fastigheterna på båda sidor muren.

I hörnet av Kiliansgatan och Krafts torg låg före 1928 ett envåningshus i vinkel vilket rymde både pastorsexpedition och restaurangen Malmens Källare. Når Skånska Brands stora kontorshus uppfördes 1904 och 1906 revs för dess skull en fyrlängad gård med stor trädgård i öster utmed Stora Algatan.

I hörnet av Själbodgatan och Magle Stora Kyrkogata byggdes 1872 en liten mejeribyggnad av godsägaren Gotfrid Warholm. Det var ett envåningshus med fasad i rött och gult tegel i mönstermurning och rundbågiga fönster och dörrar. 1912 fick mejeriet en tillbyggnad i rött maskintegel utmed Själbodgatan. 1949 lades mejeriet ned men mjölkbutiken fortsatte att fungera. Den övergick så småningom till att vara en vanlig speceriaffär och fungerade som sådan ända till 1977. Trots våldsamma protester och ansträngningar för att bevara byggnaderna revs de i december 1982.

Aktuella Fastigheter

• Sankt Mikael 4
• Sankt Mikael 6
• Sankt Mikael 7
• Sankt Mikael 8
• Sankt Mikael 13
• Sankt Mikael 14
• Sankt Mikael 18 fd. Sankt Mikael 16
• Sankt Mikael 19 fd. Sankt Mikael 16

Tidigare Fastigheter

• Sankt Mikael 16 ^{[Fastighet som delats av]}
• Sankt Mikael 4
• Sankt Mikael 6
• Sankt Mikael 7
• Sankt Mikael 8
• Sankt Mikael 13

Äldre version av Bevaringsprogrammet, ej giltigt

• 

  Kvarteret Sankt Mikael