Ugglan

Kv. Ugglan. Uppdaterad kulturmiljöinventering 2006-2009

Församlingshemmet Ugglan vid Södra Esplanaden, 1978.

Kvarteret Ugglan är grönt och lummigt. De flesta fastigheter har trädgårdar, ofta stora och med ett rikt bestånd av uppvuxna träd, bland annat fruktträd och valnötsträd. I kvarterets inre finns till och med ett trädgårdsmästeri. Denna grönskande oas är en stor tillgång för miljön i stadskärnan och bör tagas tillvara vid en framtida planering av kvarteret.

Detalj av Caspar Magnus Espmans karta över Lund, 1784.
Kartan visar den sydöstra, glest bebyggda delen av staden. Anders Jönssons lycka och östra delen av Assessor Allegres lycka bildar idag kvarteret Ugglan.

Trädgårdsmästeri i det inre av kvarteret Ugglan. 1978.

Alltsedan 1940-talet ligger ett trädgårdsmästeri i det inre av kvarteret, på en tomt som tidigare utgjorde en stor privatträdgård med cn mängd fruktträd. Rörelsen drivs idag^{[nutidsuppdateras]} av bröderna Erik och Bror Jönsson.

Kvarteret ligger i sydöstra delen av stadskärnan. Det begränsas i norr av Stora Tvärgatan, som tillhör Lunds äldsta gatunät. Även Råbygatan i öster är en tidigmedeltida gata, men den lades förmodligen igen på 1600-talet, och återuppstod med sin nuvarande sträckning 1895. Södra Esplanaden tillkom på 1880- och 90-talen, då den gamla vallvägen utmed stadens gräns reglerades och trädplanterades som promenadstråk. Den del av Bankgatan som begränsar kvarteret i väster projekterades i samband med planläggningen av Nya stan på 1870-talet, och den hade från början namnet Östergatan.

Den äldsta bebyggelsen i kvarteret låg utmed Tvärgatan. På Espmans karta syns tre bebyggda tomter, nr 172, 173 och 174. Resten av området var stora obebyggda lyckor, som sträckte sig ned till stadsvallen.

Kring mitten av 1800-talet började Lund växa i snabbare takt, och på många håll i utkanten av stadskärnan växte fram stråk av enkel småfolksbebyggelse. Vid Stora Tvärgatan uppfördes en rad envåningshus, ofta av mur- och timmergesäller. Äldst i kvarteret Ugglan är nr 7, byggt 1856. På 60-talet tillkom nr 2, 3, 4 och 5, medan nr 9 byggdes först 1874.

Under 1850- och 60-talen byggdes husen oftast av tegel med råsten i innerväggar och mellanväggar, och fasaderna putsades med kalk. Det förekom att man byggde utan egna brandgavlar, direkt intill grannhusets yttermur. De små husen inrymde minst två, ofta fler bostäder. Den typiska planlösningen innebar två lägenheter i bottenvåningen på ömse sidor om en gemensam förstuga med entré mot gatan. Varje lägenhet hade ett större och ett mindre rum samt ett smalt kök mot gården. På vinden fanns gavelrum och ibland frontespisrum mot gården.

Församlingshemmet Ugglan i hörnet av Råbygatan och Södra Esplanaden inledde vid sekelskiftet 1900 nästa etapp i kvarterets bebyggande. Vid samma tid fick ett par av de äldre småhusen vid Tvärgatan vika för modernare och större hyreshus med tidstypiska fasader i rött maskintegel.

På 1920- och 30-talen bebyggdes slutligen återstoden av kvarteret. Fasadlinjen mot Södra Esplanaden slöts genom en rad fyravåningshus, uppförda av privata bostadsrättsföreningar. De är typiska för 20-talsklassicismen: fasader med murverk i rödbränt nyansrikt tegel, spröjsade fönster och gedigna ekportar med strama klassicerande omfattningar samt ofta burspråk.

Aktuella Fastigheter

Tidigare Fastigheter

Äldre version av Bevaringsprogrammet, ej giltigt

Kvarteret Ugglan