Sejdeln

Kv Sejdeln med Fjelievägen i förgrunden. Foto Kulturen ca 1918.

Fjelievägen, troligen 1925. Vykort av Berndt Johnsson, Kulturen.

Kvarteret är utlagt över en del av ägolotten nr 58 å stadens västra fäladsmark. År 1908 uppdrogs det åt major A Nilsson att upprätta ett stadsplaneförslag för Lunds obebyggda ytterområden. I det färdiga förslaget 1913 hade kvarteret fått sin form. I söder begränsas det av den säkert medeltida landsvägen mot Fjelie, men i övrigt får kvarterets speciella form tillskrivas majorens strävanden att lägga ut stjärnplatser och diagonalgator.

Stadens egnahemsområde

Den länge knappa tillgången på smålägenheter hotade 1916 att leda till en ren bostadsnöd. För att möta bostadsbristen beslöt staden att lägga ut ett antal egnahemstomter på sin västra fäladsmark, inom nuvarande kvarteren Fatet och Sejdeln. Då de statliga egnahemslånen endast utgick till hus utom stadsplanelagt område reglerades den nya bebyggelsen enbart genom byggnadsföreskrifter.

Staden lät 1916-17 också uppföra fyra hus (kv Sejdeln 8 och kv Fatet 3-6) i enlighet med de typritningar för egnahem man hade låtit arkitekten Oskar Hägg upprätta. Det var första gången som staden engagerade sig direkt i bostadsproduktionen. Husen såldes snabbt. Därför beslöt man 1917 att uppföra ytterligare tre hus i kv Sejdeln efter samma ritningar. Ytterligare en tomt såldes till en murare som själv uppförde ett snarlikt hus. I motsats till kv Fatet lades husen en bit in på tomterna så att de fick en mera utpräglad villakaraktär.

I kvarteret såldes 1922-23 tre egnahemstomter till olika byggnadshantverkare, som fick förbinda sig att uppföra varsitt boningshus inom ett år, annars skulle vite utgå. Bristen på smålägenheter var dock fortsatt stor under lågkonjukturen efter 1:a världskriget, och efter en långvarig diskussion beslöt staden 1923 att låta uppföra tio små villor, med vardera två 2:or, till uthyrning. Tre av husen uppfördes i kv Sejdeln, och därmed var kvarteret fullbebyggt. Husen som var likadana ritades av stadsarkitekten John Anchert. De såldes efter ett beslut i stadsfullmäktige 1926.

Husen från 1916-18 ingår i stadens äldsta egnahemsbebyggelse och har ett betydande kulturhistoriskt värde. Väsentligt är att ny fasadbehandling utförs lik den ursprungliga, så att husen framstår som en enhet, och att varsamhet ägnas detaljerna och då i synnerhet vindskidor, gesims och gavelspetsar.

Aktuella Fastigheter

Fastigheter