Pilelyckan - Här bor man - Bostadsområden i Lunds kommun 1945-2005
Pilelyckan byggdes 1960-63 som en fortsättning på Rådmansvången, väster om Folkparksvägen. Stadsplanemässigt följde planarkitekterna, Carl-Ossian Klingspor och Stefan Romare, den plan som Fred Forbat redan 1946 upprättat för Rådmansvången med trevånings lamellhus ut mot Trollebergsvägen och friliggande villor i söder. Mellan de bägge husgrupperna fortsatte Patrik Rosengrens park med gång- och cykelväg.
I anslutning till flerbostadshusen anlades även en busshållplats kombinerad med en garagebyggnad och butiker till ett litet stadsdelscentrum, kallat Jöns Ols toft, ut mot Trollebergsvägen. Rådmansvången-Pilelyckan fick därmed sitt andra stadsdelscentrum. Man kan konstatera att eftersom det redan fanns en Konsumbutik vid Hårlemans plats så blev det en ICA-butik på Pilelyckan enligt den rättviseprincip som var vägledande vid handelsetableringar.
Väster om bebyggelsen anlades en matargata fram till flerbostadshusen där all parkering var hänvisad till parkeringsplatser. Gatan fortsatte sedan genom småhusområdet i en slinga och nådde fram till Folkparksvägen. Trafikseparering förekom således endast för flerbostadshusen, medan småhusen fick ett traditionellt inifrånmatat trafiksystem.
Flerbostadshusen i rött tegel byggdes av LKF och ritades av Fritz Jaenecke och Sten Samuelson. Här tillkom 266 lägenheter med en majoritet av treor. Det innebar bostäder för cirka 1 000 invånare. Arkitekterna ritade även de muromgärdade parkeringsplatserna – ett koncept som de i modifierad form även använde vid Klostergårdens centrum några år senare. 1960-talets välståndsökning manifesterade sig tydligt i de större lägenheterna och bilplatserna. Patrik Rosengrens park fortsatte in mellan trevåningshusen och i denna gröna kil anlades lekplatser för lite större barn. Sandlådor för de minsta barnen fanns på gårdarna.
De tämligen enhetliga villorna kom från AB Hultsfredsindustrierna, och kanske ytterligare något småländskt monteringshusföretag. Husen förlades utmed gatan och varje villa försågs med separat garagebyggnad och trädgård avsedd för rekreation. Området kan ses som en föregångare till de stora, enhetliga villaområden som byggdes tio år senare och där bil, arbetspendling samt lättskött trädgård var en del av boendekonceptet.
Någon service utöver de affärer och serviceinrättningar i form av frisör och liknande som fanns vid Jöns Ols toft saknades – området var till exempel för litet för en egen skola. Barnen gick på närbelägna Palettskolan och postkontor med mera fanns vid Hårlemans plats. I likhet med andra små stadsdelscentrum från den här tiden har affärerna haft svårt att överleva i konkurrens med större butikskedjor samtidigt som befolkningsunderlaget minskat i Pilelyckan. Garagebyggnaden och affärer finns inte länge kvar och ett nytt bostadshus har byggts i dess ställe. 1995 genomfördes även stora ombyggnader av flerbostadshusen, bland annat ersattes de plana taken av sadeltak. Även balkonger och fönsterbröstningar har ändrats.
Bebyggelseenhetliga områden
Kvarteren - Kaklet, Eldgaffeln, Pipstegen, Sotaren, Risrakan, Stånkan, Raffeln
Villaområdet består av 35 friliggande villor i en diffust skånsk eller traditionell stil med tegelfasader och sadeltak med 45 graders lutning. Husen är troligen byggda med Hultsfredsindustriernas fiberplanksystem, som på andra håll i landet ofta kombinerades med en fasad av panel. Här är det dock det skånska teglet som använts. Även för taken har man i hög grad använt rött eller rödgult vingtegel, men en del av husen har tak lagda med betongpannor.
Byggnaderna påminner mycket om de egnahem som fram till 1948 uppfördes med det statliga egnahemslånet, men garage och lättskötta trädgårdar som till stor del saknar husbehovsodlingar placerar dem i 1960-talet.
Karaktärsdrag
Det är tidstypiska och likartade villor utan att vara strikt grupphusbebyggelse. Såväl bostadshus som garage har fasader av rött eller gult tegel. Samtliga bostadshus har branta sadeltak medan garagen har tämligen plana pulpettak. Låga staket eller tätklippta häckar markerar tomtgränser och förekommer i viss mån även ut mot gatan. Förgårdarna är ofta planterade med vintergröna buskar, särskilt tujor. Trädgårdar med gräsmatta och enstaka fruktträd är förlagda till baksidan.
Särskilt värdefull bebyggelse
- Villor i kvarteren Kaklet, Eldgaffeln, Pipstegen, Sotaren, Risrakan, Stånkan, Raffeln
