Gärdet
En idyllisk sommarskildring av vad som ännu var ett lantligt ytterområde, 10 år före Nya stans tillkomst. Betesmarken i förgrunden är den obebyggda "Ripas äng". Till vänster om den gräsbevuxna Prennegatan skymtar grönskan i Gernandtska lyckan. Huset med korsvirkesgavel och halvvalmat tak är detsamma som ännu ligger kvar vid Prennegatan 11
Kvarteret räknas som en del av Nöden eller Nya stan. Det bildades vid genomförandet av den stadsplan för "Ripas äng" som antogs av staden 1873, och som bland annat innebar att Korsgatan och Trädgårdsgatan lades ut. De gator som begränsar Gärdet i norr och väster är dock avsevärt äldre. Stora Tvärgatan och Prennegatan är båda av medeltida ursprung. På Andreas' stadskarta från 1668 benämns sistnämnda gatan Wädermöllesträtet.
På 1700-talet bestod nuvarande Nöden till största del av odlade lyckor, men enstaka hus kantade gatustråken. På Espmans karta från 1784 är en husgrupp markerad i hörnet av Stora Tvärgatan och Prennegatan, och lite längre ned vid Prennegatan ligger ett enstaka hus i häradshövding Hadders lycka.
Kring mitten av 1800-talet tätnade husraderna utmed Stora Tvärgatan, och nya hus kom till även vid Prennegatan. Utbyggnad av kvarteret i större skala blev dock möjlig först genom den nya stadsplanen och utläggningen av ett gatunät. Åren 1875 och 1876 bebyggdes de nybildade tomterna i rask takt. Hantverkare, framför allt timmer- och murgesäller stod oftast som byggherrar. Husen var av samma typ som i Nya stan i övrigt; enkla envåningshus av tegel, inredda till småbostäder om ett eller två rum. På vinden fanns mindre lägenheter eller gavelkammare. I ett avseende kom Gärdet att skilja sig från de övriga kvarteren i Nya stan; det stora kvartersdjupet innebar ett mindre utnyttjande av marken. Framför allt de äldre gårdarna vid Prennegatan hade stora tomter med trädgårdar. På en av de nya tomterna vid Trädgårdsgatan bosatte sig en trädgårdsmästare med sin rörelse. Gärdet blev Nödens grönaste kvarter.
Förutom bostäder har en del andra verksamheter funnits i kvarteret. På 1890-talet inköpte Lunds frivilliga förening för de fattigas vård ett hus vid Korsgatan 5, och där inrättades stadens första barnkrubba. Inne på gården vid Prennegatan 5 uppförde Lunds Good-Templar-Orden sin samlingslokal år 1884, ritad av arkitekt Henrik Sjöström, som själv var en av de drivande krafterna i denna nykterhetsrörelse.
Aktuella fastigheter
- Gärdet 10
- Gärdet 11
- Gärdet 23 fd. Gärdet 14
- Gärdet 24 fd. Gärdet 21
- Gärdet 25 fd. Gärdet 21
- Gärdet 26 fd. Gärdet 21
- Gärdet 27 fd. Gärdet 21
Tidigare fastigheter
Äldre version av Bevaringsprogrammet, ej giltigt
Kvarteret Gärdet
