Eskil 7
| Eskil 7 | |
 Södra Sveriges Sjuksköterskehem (SSSH) | |
| Information | |
|---|---|
| Namn | Södra Sveriges Sjuksköterskehem (SSSH) |
| Adress | Getingevägen 2 |
| Byggnadsår | 1923-24, tillbyggnader 1947-48, 1947-48/60, 1954 |
| Byggherre | Föreningen Södra Sveriges Sjuksköterskehem |
| Arkitekt | Salomon Sörensen, 1947-60 Stefan Hornyásanzky |
| Kulturhistorisk värdering | Kulturhistoriskt värdefull byggnad / Byggnad som ingår i, eller tillsammans med andra, bygger upp en kulturhistorisk värdefull miljö |
Den första sjuksköterskeutbildningen i södra Sverige startade i form av korta kurser vid lasarettet i Lund 1892 efter en motion till landstinget 1889. Initiativet till en mera reguljär utbildning togs av Röda korsets Landskronaavdelning 1898 då ett upprop till förmån för ett sjuksköterskehem publicerades, och man började samla in pengar genom teaterföreställningar och vårmarknader. En kommitté under lasarettsdirektör Jacques Borelius föreslog 1901 en utbildningsanstalt och ett hem för lediga sjuksköterskor. Samma år bildades en förening för ändamålet och verksamheten startades 1903 i det numera till Kulturen flyttade Thomanderska huset vid Paradisgatan. Utbildningen var till en början tvåårig och den kom att ersätta landstingets kurser och 1905 även elevskolan vid Malmö sjukhus. Förutom via landstingsbidrag finansierades verksamheten av elevavgifter och inkomster från elever som tjänade som privatsköterskor. Lokalerna vid Paradisgatan blev snart för små och arbetet med att få till stånd ett nytt hus började. Staten upplät en tomt som styckats av från Helgonagården, och till en del av byggnadskostnaderna lämnade landstinget ett räntefritt lån som skulle löpa så länge som huset användes för avsett ändamål. Resten finansierades via egna medel. Flera rum donerades av olika rödakorskretsar och enskilda personer.
Byggnaden i rödbrunt handslaget tegel är uppförd i en klassicerande stil med tydliga drag av nationalromantik i materialvalet. Valmat sadeltak med svartglaserat tegel och trappad gesims. Sockel av granit. Ursprungliga, vitmålade fönstersnickerier, flertalet med fyra lufter och sex rutor. På huvudfasaden mot Allhelgonakyrkan regelbundet placerade fönster, något större på bottenvåningen. Centralt placerad entré med fernissad pardörr och spröjsat överljusfönster. Påkostad granitportal med kannelerade pilastrar, överliggare med texten: S: S: SJUKSKÖTERSKEHEM samt gavelfält med tandsnittsfris. Även fönstret över entrén har en granitomfattning. På baksidan två sidoflyglar med vinkelställda avslutningar och en kort, bred mittflygel för trapphuset.
Innanför entrén ligger hallen med kassettak. Den har stort anlagd trappa och två pelare i kalksten, samt i ena hörnet en öppen spis i samma material, med årtalet 1924. Även i övrigt är interiören tämligen välbevarad med bl a äldre snickerier. På bottenvåningen fanns i huvudbyggnaden föreståndarens bostad, expedition, föreläsningssal och en del gemensamma utrymmen. I östflygeln fanns personalbostäder och i västflygeln kök, matsal och samlingssal. Framför matsalen, in mot gården, låg en öppen loggia med en rundvälvd arkad. På de övre våningarna låg sjuksköterskeelevernas korridorrum och i vindsvåningen sy- och arbetsrum.
Sjuksköterskehemmet har senare byggts ut över två äldre tomter vid Getingevägen, Eskil 1 och 2. Den första tillbyggnaden skedde 1947 efter ritningar av Hornyanszky, som då arbetade på G Birch-Lindgrens arkitektkontor. Med gaveln mot den gamla byggnaden lades en förbindelsegång och i vinkel mot den en länga utmed Getingevägen. Längan fick sin nordgavel i gränsen mellan de bägge tomterna, men en redan från början planerad förlängning norrut, ut över den andra tomten, skedde 1960. Längan har på bottenvåningen en kvaderindelad, stenimiterande ädelputs med profilerade fönsteromfattningar mot gatan. Däröver rött tegel i munkförband. Flackt sadeltak med trappad gesims. Vitmålade perspektivfönster, större på bottenvåningen. På nordgaveln indelas ett stort vertikalt fält av putsade balkar i ett fackverk. De större facken i mitten utfylls av glastegel medan de vid sidorna är vitputsade med fönster. Förbindelsebyggnaden hade ursprungligen en öppen bottenvåning, buren av runda cementpelare och däröver två våningar i rött tegel. Förutom ett par föreläsnings- och samlingssalar i längan utmed Getingevägen innehöll byggnaderna korridorrum.
Vinden på den gamla huvudbyggnaden inreddes helt 1953 och antalet takkupor utökades. Året därpå flyttades föreståndarens bostad över till en liten, nybyggd tvåvåningsflygel i brunrött tegel vid östgaveln. Dess entré med rundvälvt överljusfönster och murad omfattning är inplacerad i ett spritputsat fält i västkanten av fasaden mot Allhelgonakyrkan. Loggian i huvudbyggnaden införlivades 1959 med matsalen och framför den uppfördes en tillbyggnad med samma sorts rundvälvda fönsteröppningar som loggian hade. Samma år byggdes förbindelsegången på med en våning som kläddes med vita plattor.
Byggnaderna övertogs av landstinget 1971 i samband med att sjuksköterskeutbildningen organiserades om och inlemmades i den ordinarie gymnasieskolan. Sjuksköterskeeleverna tvingades flytta 1982 när lokalerna byggdes om för lasarettets administration efter ritningar av Sten Samuelsons arkitektkontor. Förutom en del invändiga förändringar så byggdes bottenvåningen på förbindelsegången igen och vid dess östgavel uppfördes ett hisstorn i anslutning till en ny foajé med påkostad inredning av stenplattor. I huset finns ännu åtskilliga av de antika möbler som skänkts till sjuksköterskehemmet av tacksamma patienter.
Litteratur
- Minnesskrift vid Södra Sveriges sjuksköterskehems 50-årsjubileum den 19 september 1953., [Södra Sveriges sjuksköterskehem], Lund 1953 (swe). Libris 1443870.