Apeln

I kvarteret ingår delar av två äldre områden, Lilla Råby 11 och Prennelyckan. Lilla Råby 11 var ett torp som lydde under Hospitalsgården, som i samband med reformationen hade dragits in till kronan. Torpet hade funnits sedan åtminstone storskiftet 1785. Själva tomtplatsen låg ute vid Kastanjegatan, på Apelgatans norra sida, och markerna sträckte sig bort till nuvarande Flormansgatan. Torpet och dess marker såldes 1897 av kronan till Hans Svensson, som dock avled året därpå. Marken ärvdes av hans fyra döttrar och år 1900 lät de upprätta en styckningsplan för den. Längs områdets mittaxel stakades Apelgatan ut och på ömse sidor om den avsattes ett antal byggnadstomter. Gatan lades ut efterhand som tomterna såldes från öster mot väster. Marken låg utanför stadsplanelagt område och ingen konsekvent numrering av de nya tomterna skedde. Istället gav köparna fastigheterna mer eller mindre romantiska namn.

Bebyggelsen består i huvudsak av små hyreshus med ursprungligen två till fyra lägenheter där ägaren bodde i den ena. Byggnaderna ligger tätt, men mellan gavlarna finns alltid små släpp. De äldsta husen ligger på den södra sidan av gatan i den östra delen. Där uppfördes 1902-03 tre likartade hus i rött maskinslaget tegel, och trots att två av husen är identiska har de alla skilda byggherrar. Längs gatan tillkom 1905 ytterligare fem hus och på norra sidan av gatan, på tomten nr 10, uppförde byggmästare Nils Strand ett hus i nära två våningar. Tillsammans med kollegan Olof W Svensson byggde han några år senare ett snarlikt hus en bit västerut. 1907 köpte Strand samtliga tomter i den västra halvan av kvarteret Krusbäret norr om Apelgatan och samma år tillsammans med Olof W Svensson motsvarande tomter i kvarteret Apeln. En del av tomterna såldes och bebyggdes men bebyggelsen i denna del av gatan fick av olika anledningar en glesare karaktär och flera av tomterna kom att bli liggande länge innan de blev bebyggda.

Den södra halvan av kvarteret Apeln tillhörde inte Lilla Råby, utan ingick i Prennelyckan som lydde under staden. I samband med utbyggnaden av Lund-Revinge järnväg hade området naggats i kanten. Resten såldes 1946, några år efter det att järnvägen lagts ned, till byggmästare Henry Olsson, och en stadsplan som medgav uppförandet av fyra lamellhus på denna del upprättades.

Aktuella Fastigheter

Tidigare Fastigheter