Veberöd 52:1 Veberöds Kyrka

	Gravkapellet, Ekonomibyggnad
	Gravkapellet
Information
Adress	Kyrkogatan 2A
Byggnadsår	1950-80-talet, uppskattningsvis. De södra delarna tillkommer efter 70-talets mitt.
Byggherre	Veberöds församling
Arkitekt	Ingen uppgift
Kulturhistorisk värdering	Kulturhistoriskt värdefull byggnad

	Församlingshemmet
	Församlingshemmet
Information
Namn	Kyrkans hus
Adress	Kyrkogatan 2B
Byggnadsår	1992
Byggherre	Veberöds församling
Arkitekt	Ingen uppgift
Kulturhistorisk värdering	Kulturhistoriskt värdefull byggnad

	Veberöds Kyrka
	Veberöds Kyrka
Information
Adress	Kyrkogatan 2
Byggnadsår	1100-talets slut eller 1200-talet, tillbyggt på medeltiden samt 1848 och 1860-tal.
Byggherre	Veberöds församling
Arkitekt	1848 (tornet) Carl Georg Brunius
Kulturhistorisk värdering	Kulturhistoriskt värdefull byggnad

Kyrkan är den äldsta byggnaden i byn och en av Skånes medeltida stenkyrkor. Den historiska betydelsen av kyrkan för människorna i byn är svår att överskatta. Kristendomen som troligen infördes i slutet av 900-talet eller början av 1000-talet i denna del av dåvarande Danmark kom att påverka samhället i grunden i fråga om värderingar och organisation. Kanske är det kyrkans etablering i samband med kungamaktens centralisering och jordbrukets utveckling som gör att byns bebyggelse permanentas på en plats istället för att som tidigare flyttas runt i trakten. Dagens kyrkobyggnad beräknas vara byggd under slutet av 1100-talet och det antyder att den kan ha haft en föregångare av sten eller mer sannolikt av trä. De tidiga träkyrkorna blev på grund av byggnadstekniken och det fuktiga klimatet ofta inte äldre än 30-40 år innan de var dags att ersätta med en ny byggnad. Platsen är vald med tanke på höjdläget och möjligen också kopplingen till vägsystemet.

Den ursprungliga stenkyrkan bildade troligen en rektangulär form och utgör dagens mittskepp. Över tid har kyrkan byggts till. Långhuset är förlängt någon gång mellan 1300- och 1500-talet, tvärskeppet byggdes efter det. Kyrkklockorna var i äldre tid placerade i en klockstapel av trä och först 1848 uppfördes tornet av sten. Korpartiets form gavs under 1860-talet. Kyrkans fasader är putsade och vitkalkade. Fasaderna avslutas med en profilerad gesims i puts. Sadeltaken är belagda med engoberat tegel, troligen från byns eget tegelbruk. Fönstren är utformade som stora rundbågsfönster och troligen förstorade till denna storlek vid ombyggnader på 17- och 1800-talen. Tornet är uppfört med fönsternischer av synligt rött tegel och med takfotsgesims i rundbågeform. Tornet kröns av ett kopparklätt tak med spira. Utformningen av tornet anknyter till den stil som C G Brunius förknippas med. Brunius var präst och professor i grekiska men också mycket kunnig i arkitektur och ansvarade för ändringen av många kyrkor i Skåne vid den tiden. Brunius ritade tornet och i ombyggnaderna av kyrkan vid samma tid. Interiört kan särskilt nämnas dopfunten från 1200-talet, altaruppsats från 1500-talet och predikstolen från 1591. Den minsta kyrkklockan är mycket gammal, enligt uppgift från 1432 och gjuten av en mästare i Lund. Storklockan göts ursprungligen 1520 men göts om 1741. Förr värmdes kyrkan med vedkaminer och enligt uppgift finns delar av skorstenen med rökkanaler fortfarande kvar inne i kyrkan medan den del av skorstenen som höjde sig över taket är riven.

Kyrkan omges av en kyrkogård som utökats under 1900-talet i flera etapper. Miljön närmast kyrkan präglas av huvudgångar som utgår från korsarmarna i nord/syd och tornet i väster. Väster om den äldre delen av kyrkogården finns kvarter som arrangerats i förhållande till tomtgräns och topografi och ligger därför snett i förhållande till det äldre gångsystemet. Kyrkogården ramas in av höga lövträd och tidigare har den äldre mindre kyrkogården avgränsats av träd i väster men dessa har tagits bort.

Församlingshemmet

Byggnaden är uppförd i ett plan i vinkel. Den står på en gjuten betonggrund som är synlig i sockeln och fasaderna är uppförda av prefabricerade betongelement som är vitmålade, troligen Siporex fabrikat. Sadeltaket är täckt med rödfärgade tvåkupiga betongpannor och har en plåtklädd och rödmålad skorsten placerad mot nock. Entrépartiet är placerat i hörnet mot gårdsplanen och har en vitmålat aluminium dörr med stora glaspartier och sidoljus. En- och tvåluftsfönstren är vitmålade och i aluminium med pivothängning samt har markiser ovan fönstren samtliga fönster.

Byggnaden är belägen i Kyrkparken och avgränsas med häck mot omgivningen. Det finns en äldre naturstensmur i väster, möjligen är det rester från en äldre husgrund. Invid byggnaden är marken grustäckt. På gårdsplanen är det asfalterat. Det finns även lövträd och gräsytor i anslutning till byggnaden.

Gravkapellet

Gravkapellet är i söder sammanbyggd med två mindre byggnader på rad vid gavlarna men alla för-skjutna i sidled. De är alla uppförda i ett plan under sadeltak. Socklarna är slätputsade och målade ljusgrå. Fasaderna är slätputsade och vitmålade med markerade dörr- och fönsteromfattningar. Gravkapellet skiljer ut sig genom en genomarbetad arkitektur och porten i norr markeras av avtrappad putsomfattning, lyktor och ett cirkelformat fönster. I västra fasaden finns tre mindre rundbågsformade fönster.

Sadeltaket är täckt med svartfärgade, enkupiga och falsade lertegelpannor (Veberöds DH och nock) och har en svartmålad och plåtklädd skorsten i västra takfallet. Längan har två trädörrar, en teak och en svartmålad, och tre svartmålade carportar i plåt. En- och tvåluftsfönstren är svart- eller vitmålade med fasta spröjsar i vissa fall.

Ytorna runt ekonomilängan är grustäckt på gårdsplanen och mot kyrkogården finns en rabatt markerad med storgatsten planterad med prydnadsväxter. Södra delen av byggnaden kallas ”bixet”, enligt uppgift till inventeringsgruppen.

Information
Gamla Småskolan
Gamla Småskolan
Namn	Kyrkbacken
Adress	Kyrkogatan 2A
Byggnadsår	1899, uppskattningsvis. Ombyggt 1983
Byggherre	Veberöds landskommun
Arkitekt	Ingen uppgift
Kulturhistorisk värdering	Kulturhistoriskt värdefull byggnad

Gamla Skolan

Byggnaden uppfördes som skola 1899 och användes till detta fram till 1969, fungerar nu som församlingshem. Byggnaden är uppförd i ett och ett halvt plan i inredd vind och med källarvåning. Den står på en fogad naturstenssockel. Fasaderna är uppförda i rött (Veberöds)tegel lagt i kryssförband med pärlfogar och med utskjutande lister och profilerade fönsterbleck. Fönster- och dörrvalven är stickbågiga. Sadeltaket är täckt med enkupigt och falsat lertegel (Veberöds DH och nock) och har tre murade skorstenar med gjutna kronor placerade i nock. I östra fasaden finns två entrépartier med huggna granittrappor och svartmålade järnräcken samt svartmålade spegeldörrar med överljus. I västra fasaden finns ett entréparti, centralt placerat, med en farstukvist i vitmålat trä med sadeltak täckt med lertegelpannor. Det har en svartmålad trädörr med speglar och överljus. Korpostsfönstren i trä är vitmålade och i västra fasaden finns två blindfönster som är slätputsade och rödmålade.

Utmed fasaderna finns rabatter markerade med storgatsten och de är planterade med prydnadsväxter. I övrigt är ytor runt byggnaden grustäckta. 1977 ansökte pastorsämbetet i Veberöd om rivningslov för skolbyggnaden och Landsantikvarien yttrade sig då för ett bevarande av byggnaden. 1983 byggdes skolan om av Billy Johanssons byggfirma. 1989 tillfogades en öppen veranda vid entrén i väster.