Värpinge 17:1
| Värpinge 17:1 | |
 Värpinge 17:1. | |
| Information | |
|---|---|
| Namn | Värpingeskolan |
| Adress | Önnerupsvägen 2 |
| Byggnadsår | 1847/1877, flygel 1926-27 |
| Byggherre | Ingen uppgift |
| Arkitekt | 1926 Axel Julén/John Anchert |
| Kulturhistorisk värdering | Kulturhistoriskt värdefull byggnad |
Det äldsta belägget för en skola i Värpinge är från 1802, då det nämns att det vid skolehuset även fanns en fattigstuga. 1816 hade man varit betänkt på att bygga ett nytt skolhus, men istället uppmanades åborna att iståndsätta det gamla. Vid enskiftet 1821 anslogs den Hustomt och Hage gården nr 3 lämnade när den flyttades ut på ägorna till ny Skolehusplats. Platsen ingår i den nuvarande skoltomten, och låg förmodligen i anslutning till det gamla skolhuset. 1825 uppfördes ett nytt skolhus, även det kombinerat med fattigstugan. Till skillnad från den gamla skolan var den nya enbart avsedd för barnen på byplatsen. Barnen i Klosterhusen, Pilehusen och Kyrkoledshusen skulle p g a den långa och dåliga vägen istället undervisas av en skolmästare som med sina elever ambulerade mellan de olika hemmen. Förmodligen som en följd av 1842 års folkskalestadga beslutade man 1847 att uppföra ett nytt skolhus af grundmur med halmtak i norra kanten av skolhusplatsen. Till huset bidrog församlingen med 600 riksdaler och Trolleberg med 500. Därefter kom hela det gamla skolhuset att användas som fattigstuga tills det 1886 ersatts av en ny på annan plats.
Skolan bestod troligen från början av en skolsal med en lärarbostad vid östgaveln. Norr därom byggdes 1848 ett torv- och avträdeshus. Sedan folkskaleinspektören 1877 påpekat att golvytan och luftrymden var för liten i förhållande till barnantalet, och att "en enda lärare, huru nitisk i sitt kall han än må vara, icke kan meddela tidsenlig och nöjaktig undervisning åt äldre och yngre lärjungar (folk- och småskolelärjungar)..", beslutade sockenstämman att anställa en småskolelärarinna, och att omedelbart bygga till huset med en småskolebyggnad, vilket förmodligen innebar en förlängning västerut.
Sedan lärarbostad inrättats i grannfastigheten byggdes skolan om 1903. Till den östra skolsalen lades köket och förstugan och långsidornas entréer ersattes av en pardörr (klädd med "¾ tum tjocka pärlade brädor på yttersidan") på östgaveln. Sedan Värpinge 1913 inkorporerats med Lund övergick också skolan i stadens ägo, och 1919 var det dags för en ny ombyggnad varvid entrén ånyo flyttades. Därefter innehöll huset två klassrum, åtskilda av en förstuga, och vid västgaveln ett gymnastikrum. Skolan var ändå för liten och stadsarkitekten Axel Julén fick rita ett antal olika tillbyggnadsförslag. P g a "stadens tryckta ekonomiska läge" blev det inget därav. Efter påtryckningar från folkskaleinspektören uppfördes dock 1926-27 en större flygelbyggnad med skolsal, gymnastiksal och på övervåningen en slöjdsal. De ursprungliga ritningarna hade då reviderats av den nye stadsarkitekten. Samtidigt ersattes det gamla husets papptak av tegel.
Folkskoleunde1visningen i skolan upphörde 1952, och 1959 lades småskolan ned. Därefter blev skolan specialskola för mellan- och högstadiepojkar, nu skoldaghem. Strax norr om skolan uppfördes 1964 en paviljong med ett par skolsalar efter ritningar av Birger Larsson. Vid en ombyggnad 1977, ritad av Hans Rendahl, installerades ett toalettbatteri i det gamla huset, skolkök i flygeln och paviljongen kläddes med gråvit aluminiumpanel.
Det gamla skolhuset har en vitmålad, påsprutad puts. Sadeltak med rött tegel och trappad gesims. Rakslutna, 6-rutade fönster, målade gråblå, i stickbågiga öppningar. På västgaveln två små fönster med äldre beslag. Flygelbyggnaden har en motsvarande fasadbehandling. Den södra delen med gymnastiksalen stöds dock av utvändiga murpelare. Mot väster stora, åttarutade fyrluftsfönster och en lång takkupa i plåt med dekorativt utformade detaljer. Nyare entrédörrar, mot öster med ett äldre halvrunt, spröjsat överljusfönster. Invändigt finns en del äldre snickerier, troligen mest från ombyggnaden 1926.