Värpinge 16:4
| Värpinge 16:4 | |
 Värpinge 16:4. | |
| Information | |
|---|---|
| Adress | Önnerupsvägen 5 |
| Byggnadsår | Troligen 1855 |
| Byggherre | Arrendator Lars Rasmusson Ramberg |
| Arkitekt | Ingen uppgift |
| Kulturhistorisk värdering | Kulturhistoriskt värdefull byggnad / Byggnad som ingår i, eller tillsammans med andra, bygger upp en kulturhistorisk värdefull miljö |
Gården har samma läge som på 1700 års karta, och bestod såväl då som 1822 av en kringbyggd, fyrlängad gård. Gården övertogs 1825 av arrendatorn Lars Rasmusson Ramberg, vars arvingar sedan kom att bruka gården till 1953, då den övertogs av en av Trolle-Wachtmeisters arvingar.
I ett syneprotokoll 1867 ges en detaljerad skildring av gården. Boningshuset var uppfört i råsten med gavlar av bränt tegel och i ett utmärkt gott skick. Ut mot vägen låg en 39 meter lång loglänga i furukorsvirke med inkörsport. Stallängan i öster av eke- och furukorsvirke angavs förråda en hög ålder men var särdeles väl underhållen. Den innehöll bl a fårhus, fölhus och stall för 6 nötkreatur och 5 hästar samt en inkörsport. Även den södra längan var byggd i eke- och furukorsvirke, och antyds även den vara av hög ålder. Förutom logar innehöll den bl a drängkammare, torvhus och stall för 8 hästar och 8 fäkreatur. Strax öster om gården låg ett friliggande svinhus i furukorsvirke. Alla husen hade halmtak, och de av korsvirke lerklining i facken.
Ekonomibyggnaderna ersattes år 1900 av nya på andra sidan av Önnempsvägen. Gården är sedan länge den enda kvarvarande på byplatsen med bibehållen funktion.
Boningshuset
Den drygt 33 meter långa längan i bränt och obränt tegel har en påkostad utformning. På långsidan mot trädgården är fönsterna inplacerade i tre något försänkta väggfält av något varierande storlek. Fint profilerad gesims och längs fönsternas underkant en list. I den västra delen av fasaden finns en dörr som i den östra delen balanseras av en blindering, vilken förmodligen aldrig tjänstgjort som dörr. Gavlarna, som skiljer sig något åt, har fått en rik utformning med mönstermurningar i en medeltidsromantisk stil, med inslag av sågtandslister i gesims respektive våningslist, vilket är ett tidstypiskt inslag för 1850-talet. Åt norr ankarslut i smide med bygghenens initialer (LRS) och 1855. Långsidan mot gårdsplanen har en enklare utformning, där väggens anslutning mot taket består av snedställda brädor. Huset är nu vitputsat, men enligt ett foto från 1890-talet var åtminstone de mera påkostade fasaderna tidigare oputsade. Halmtaket ersattes på 1920-talet med tjärpapp och 1957 med rött tegel, samtidigt fick det valmade gavelspetsar och mot väster tillkom en putsad takkupa med valmat tak och framför den en altan. Grönmålade 2-lufts 6-rutsfönster, bredvid entrén ett äldre med lösa innanfönster, de övriga nyare. På 1890-talet hade huset fönsterluckor och mot trädgården en veranda i snickarglädje, vilken togs bort på 20-talet.
Välbevarad interiör med inklädda takbjälkar, äldre snickerier och huvuddragen i den äldre planlösningen bevarade. Ett par hällar från matrummets sättugn har murats in i en skorstensstock.
Enligt syneprotokollet 1867låg vid sydgaveln en pigkammare och ett salthus. Därefter kom brygghuset följt av köket med bakugnen och ett mindre boningsrum åt trädgården och en förstuga mot gården. Det följdes av den stora dagligstugan, två kammare i bredd och en genomgående förstuga. Därefter kom den stora, ouppvärmda sommarstugan och vid nordgaveln ytterligare två kammare. Senare förändringar har framför allt skett i anslutning till ekonomidelen i söder, så flyttades bakugnen 1942 ut i ett gårdshus. Även partiet mellan dagligstugan och sommarstugan har förändrats vid ett par tillfällen.
Då huset synes ligga något väster om boningshuset på 1822 års karta, och är byggt helt i tegel, är det troligt att 1855 anger byggnadsåret.
Fd stallet
Huset ligger på samma plats som stallet på 1822 års karta, och eventuellt ingår delar av detta i byggnaden. Sedan nya ekonomibyggnader år 1900 uppförts väster om Önnempsvägen byggdes huset om till lantarbetarebostad. Materialet i ytterväggarna hade då nyligen ersatts av tegel. Huset har vita, slätputsade fasader och gavelspetsar med brunlaserad lockpanel. Högrest sadeltak med rött tegel. Grönmålade 2-lufts 6-rutsfönster, enstaka äldre med lösa innanfönster. Huvudentrén är belägen på långsidan bort från gårdsplanen, medan det på baksidan finns ett litet vindfång i pärlspont. Huset innehöll tidigare två 2:or, med vedbod och hönshus på sydgaveln, men byggdes 1953 om till enfamiljsbostad.
Längs sydkanten av gårdsplanen ligger en mindre ekonomibyggnad, troligen från 1900-talets bö1jan. Den är uppförd i korsvirke och var tidigare klädd med rödmålade brädor, men är numera vitputsad med korsvirket markerat av påspikade brädor. Vid östgaveln ett tillbyggt garage. I huset fanns bl a hönshus. Där återuppfördes också 1942 den från boningshuset utrivna bakugnen.