Värmeverk historik - Kommunaltekniska verk i Lunds kommun

1961 gjordes en utredning över de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att anlägga ett kraftvärmeverk och inrätta fjärrvärmedistribution i Lund. Detta motiverades av ett växande elkraft- och värmebehov i staden i samband med utbyggandet av lasarettet samt tillkomsten av nya statliga byggnader för universitetet och tekniska högskolan, samt med anledning av planeringen för värmeförsörjningen av nya större bostads- och industriområden i staden.

Fjärrvärmenätet i Lund började byggas 1963 i och med Hetvattencentralen Södra verket vid Klostergården i södra delen av staden. Innan dess hade varje byggnad värmts upp individuellt, under 1950 - 1960-talen oftast med olja och dessförinnan med koks eller kol. Den tidigare uppvärmningen orsakade dålig lukt och smutsade ner i staden. Det var framförallt för att komma till rätta med dessa problem som fjärrvärmenätet med rör mellan husen byggdes. Nätet innebar att utsläppen kunde koncentreras till några punkter i staden. Den första fjärrvärmen producerades dock med olja men reningen hade blivit bättre och skorstenarna vid värmeverken byggdes högre. Fjärrvärmeverk byggdes på olika platser i Lund till och med 1960-talet när Gunnesboverket började byggas och fjärrvärmen knöts ihop. Gunnesboverket hette till en början Lunds hetvattencentral. Här byggdes initialt två oljepannor vilka kompletterades med en tredje, den fjärde och sista tillkom 1978. Samtidigt som Gunnesboverket byggdes ut skrevs 1967 avtal mellan Lunds Energi och Landstinget om att staden fick använda lasarettets ångkraftverk där det fanns tre pannor. Vid samma tillfälle anslöts även lasarettet till fjärrvärmenätet.

1973 inträffade den första oljekrisen för att följas av en än värre kris 1979. Att elda med olja blev mycket dyrt och man såg sig om efter nya möjligheter att försörja staden med värme. Projektet hade en lång planeringstid men 1985 togs Lunds Energikoncernens anläggning Gunnesboverket i bruk. Det är Sveriges första stora geotermianläggning som producerar fjärrvärme med hjälp av geotermisk energi. Lunds geologiska förutsättningar har gjort det möjligt att ta tillvara på geotermisk värme som finns under staden. Två värmepumpar använder värme från underjorden. Sedan igångsättningen har 6,6 TWh värme producerats på anläggningen, vilket kan jämföras med uppvärmning av 440 000 villor under ett år.

1985 blev även naturgasen tillgänglig i Lund. En oljepanna och en ångkraftpanna på Gunnesboverket konverterades då till naturgas. På 1990-talet byggdes kraftvärmeverket som producerar både el och värme. 2005 startade projektet för ett kraftvärmeverk i Örtofta, vilken kommer att börja byggas våren 2012 och planeras tas i drift 2014. Örtoftaverket är strategiskt viktigt och kommer att drivas genom förnyelsebar energi, biobränsle, vilket har mindre klimatpåverkan och ger lägre produktionskostnader för värme och ett effektivt utnyttjande av bränsle. Örtoftaverket byggs i två etapper, etapp 1 med slamförbränningspanna och etapp 2 med halmpanna.