Urvalskriterier - Kommunaltekniska verk i Lunds kommun

Uppdraget har varit att identifiera och definiera kulturvärden i Lunds kommuns kommunaltekniska verk. Samtliga lokaliserade miljöer har besökts oavsett ålder och bebyggelsen i dessa har studerats. Fältarbetet har kombinerats med arkiv- och litteraturstudier. Anläggningarna är inte alltid lätta att lokalisera och det saknas ofta arkiv- eller litteraturuppgifter varför det sannolikt finns fler anläggningar och miljöer som kunde omnämnas.

Flera av byggnaderna på anläggningarna i Lunds centrala delar är utpekade i kommunens bevarandeprogram 1977-1983. I de fall byggnaderna redan anges som särskilt bevarandevärda lyfts dessa inte fram i listan nedan. Stenkrossen 2 lyfts fram i ”Industrimiljöer i Lund” och Svarta hål vindturbin i kulturmiljöprogrammet ”Järnvägens och bilens miljöer”.

Miljöerna som redovisas nedan har valts ut och bedömts vara särskilt värdefulla från kulturhistorisk synpunkt. Gemensamma kriterier har varit hur väl de uppvisar en äldre välbevarad karaktär, ursprungliga funktioner fortgår eller tydligt går att utläsa, har ett högt arkitektoniskt eller konstnärligt värde, har ett högt byggnads-anläggningstekniskt värde, går att koppla till viktiga samhällsprocesser och berättar något om sin tid. Gemensamt för de kommunaltekniska verken är att det samhällshistoriska värdet bedömts ha särskilt stor betydelse, eftersom anläggningarna och byggnaderna är goda representanter för en tid präglad av framtidstro, teknikens möjligheter och ambitionen att förbättra boendet och livsvillkoren för invånarna. Även valet av byggnadsmaterial har bedömts som betydelsefullt, både som en lokal förankring i arkitekturen och den lokala industriella tillverkningen. De har också troligen varit mer lättillgängliga under tider som på grund av världskrigen präglats av materialbrist.

Tidsperioden för bebyggelsen som studerats är från 1800-talets sista årtionden till 2012. Den främre gränsen för bebyggelse som lyfts fram som kulturhistoriskt värdefull har lagts till 1970-talet och kommunsammanslagningen. Detta för att ge en historisk dimension till anläggningarna. Framöver kan denna tidsaspekt komma att förskjutas och senare tillkomna anläggningar och byggnader att omvärderas. I redovisningen ovan presenteras även en del yngre anläggningar med fotografier. Vid ändring och underhåll bör karaktärsdragen även i dessa anläggningar värnas och tas tillvara.

Det är viktigt att betona att de aktiva anläggningarna ständigt står inför förändringar utifrån ökade krav, både ur säkerhetsaspekter och hygieniska krav. Det är inte alltid motiverat med ett bevarande då det kulturhistoriska värdet är starkt sammanknippat med respektive aktiva verksamhet. I sådana fall kan dokumentation vara den enda metoden då den kulturhistoriska dimensionen ska tas hänsyn till. De anläggningar som bedömts som särskilt värdefulla har dock alltid så stort värde att de ska underhållas och ändras varsamt samt bevaras.

Nätstationerna är en typ av anläggning som det finns många av från samma tidsperioder. Därför är det är svårt att välja ut enskilda byggnader, men varje station med olika utformning för varje tidsepok är goda representanter för sin tid och samhällets utbyggnad och förtätning. Nätstationerna är funktionsanpassade nyttobyggnader och bör förvaltas varsamt. Stationerna i tegel har en omsorgsfull hantverksmässig utformning som följer de rådande stilarna utifrån sin tids ideal. Stationerna i betongelement eller plåt representerar det allt mer rationaliserade byggandet.

Vad gäller avloppsreningsverken är det svårt att ge ett säkert grundval för det kulturhistoriska värdet eftersom de är så pass samtida och funktionsanpassade anläggningar. De är nyttoanläggningar som onekligen haft och har stor betydelse för samhället. De anläggningar som finns idag är i drift men så kommer det inte att vara för all framtid. Flera av anläggningarna står inför förändringar och nedläggningar varför dokumentation är motiverat så att eftervärlden ska förstå uppbyggnaden av avloppssystemet. De mindra anläggningarna är vanligtvis uppförda i samband med den senaste kommunsammanslagningen 1974 och har ett samhällshistoriskt värde.

Vidare undersökningar ur kulturhistoriskt intresse är exempelvis att lokalisera branddammar samt de lokaler som byggdes för posten i de olika stadsdelscentrumen i Lund vid mitten av 1900-talet.

I beskrivningen nedan anges fastighetsbeteckning, namn, område, byggfakta och motivering. I de beskrivande kapitlen här ovan framgår även byggnadernas karaktärsdrag. Drygt 30 bebyggelsemiljöer eller byggnader har valts ut som representanter för kommunaltekniska verk i Lunds kommun.