Tullbommen
Kvarteret består endast av en tomt, belägen i parkområdet vid S Esplanaden. Tomten utgör också det nordvästra hörnet av Prennelyckan 1.
Friherre och vågmästare
Prennelyckan var en uppodlad odaljord som var uppdelad på två fastigheter, nr 1 och 2. Se även Prennelyckan. På platsen för kv Tullbommen ligger på 1853 års lundakarta två hus i vinkel. De återfinns sedan på de övriga stadskartorna från 1800-talet. Via lagfartshandlingama kan Prennelyckan 1 och dess bebyggelse följas bakåt i tiden. Egendomen överläts 1825 av kamrer G Malmros och hans hustru Anna Maria, född Trana, till friherre Nils Trolle "med åbyggnader och stängsel såsom den nu förefinns". Skräddare Johan Månsson och Margarette Hansdotter köpte den 1848 av Trolles son. De sålde den 1876 till sin son trädgårdsmästare Hans Johan Månsson med förbehållet att "så länge någondera av oss leva ega vi att fritt bebo (...) den lägenhet af boningshuset som vi nu begagna bestående av två boningsrum, kök, förstuga, skafferi och vind däröver allt i byggnadens västra ända samt den del av egendomens trädgård som är belägen norr om byggnadsdelen och inom dervarande hagtornshäck...". Egendomen övertogs 1883 av klädmakare G F Bergström och 1894 av vågmästare Carl Olsson, som även han bedrev trädgårdsmästeri där.
Inför anläggandet av Lund-Revinge järnväg köptes Prennelyckan 1 1904 av järnvägsbolaget. Ekonomibyggnaden i vinkel mot boningshuset revs och drivhusfönsterna såldes. Boningshuset användes som entreprenörskontor när järnvägen byggdes och sedan som banbyrå. Byggnaden finns fortfarande kvar och det finns inget i dess utseende som motsäger att det är det 1825 omtalade huset, även om det knappast kan vara särskilt mycket äldre.
Järnvägen
Redan 1895 beviljades Lund en koncession på en järnväg Lund-Revinge, men projektet stupade på SJ:s motvilja mot att låta banan ansluta till deras bangård. När tolv personer åter tog upp frågan 1898 genom en motion till stadsfullmäktige förutsatte man därför att banan skulle få en egen station i stadens utkant. Pengar till en utredning beviljades och 1903 konstituerades Lund-Refvinge Jernvägsaktiebolag. Den 28 december samma år sattes arbetena igång och den 27 maj 1905 kunde banan invigas.
