Tegnér
Den oregelbundna formen på kvarteret återfinns även på kartorna från 1600-talet. De omgivande gatorna hade samma sträckning då som nu men har bytt namn. Hjortgatan som begränsar kvarteret i öster hette på 1700-talet och långt in på 1800-talet Stora Kosträtet. Det Lilla Kosträtet var den nuvarande Lilla Tomegatan vid kvarterets norrsida och Adelgatan hette tidigare Annagatan. Denna omfattade på 1700-talet även den nuvarande Sankt Annegatan.
Karaktärsskillnaden mellan kvarterets olika sidor var mycket påtaglig då västsidan ju låg nära domkyrkan och Lundagård medan östsidan vette mot en bakgata där man ledde ut korna på bete. Kvarterets västra del upptogs redan på 1700-talet av en stor tomt som under alla tider bebotts av högt uppsatta tjänstemän inom Kyrkan eller akademien. På 1700-talet låg byggnaderna som en kringbyggd gård i det sydvästra hörnet men 1853 och 1854 byggdes den nuvarande huvudbyggnaden och därtill hörande stallbyggnad. I samband med detta delades tomten i två delar för att 1887 åter slås ihop till en (se Tegnér 1).
Kvarterets östra del var under 1700-talet delad i två tomter, som ägdes av en borgare och en skräddare. På 1800-talet styckades dessa upp i sju mindre tomter och bebyggdes. De första husen lades vid Stora Algatan på de tomter som nu har nr 6 och 7. På nr 7 byggdes redan 1829 ett envåningshus av korsvirke vilket revs 1880 när det nuvarande tvåvåningshuset i tegel uppfördes av timmergesällen N. Larsson. Han hade också byggt ett envåningshus på granntomten nr 6, 1865. 1877 uppförde han det stora hörnhuset vid Algatan/Hjortgatan och 1883 förlängdes det huset utmed Hjortgatan och huset från 1865 revs för att ge plats åt det nya. De tre nordligaste tomterna blev genomgående och man byggde då bostadshusen vid Adelgatan med stall och uthus vid Hjortgatan.
På den mellersta tomten ersattes 1880 de ursprungliga husen från 1840- och 50-talen med de byggnader som finns kvar i dag. På tomterna två och fyra är det de ursprungliga uthusen som, ombyggda till bostadshus, ligger kvar vid Hjortgatan. På tomt nr 2 rev man däremot 1958 två bostadshus från 1854 och 1863 vid Adelgatan och byggde upp ett nytt hus på dess plats.
Tomten i kvarterets västra del som i mitten på 1800-talet fått ny bebyggelse, bytte ofta ägare och 1917 köptes den av Lunds stad som installerade byggnadsnämnd och hälsovårdsnämnd där. 1927 såldes den emellertid till Kulturen som inte längre fick plats på granntomten i norr i kvarteret Kulturen och 1929 byggdes en förbindelsegång mellan de båda kvarteren, under Adelgatan. Det faktum att tomten utnyttjas som museum innebär att det har varit möjligt att behålla gårdsbebyggelsen, den öppna gårdsplanen och trädgården framför huset. Då den här typen av stora tomter var vanliga i Lund ända till i slutet av 1800-talet är det naturligtvis från kulturhistorisk synpunkt värdefullt att kunna behålla någon av dem. Ur miljösynpunkt är den dessutom en ovärderlig tillgång med det avbrott av rymd och växtlighet som den ger i gatubilden både på Adelgatan och Stora Algatan.
Fastigheter i kvarteret Tegnér
Äldre version av Bevaringsprogrammet, ej giltigt
Kvarteret Tegnér
