Stora Råby 34:11
| Stora Råby 34:11 | |
 Stora Råby 34:11 | |
| Information | |
|---|---|
| Adress | Stora Råby byaväg 28 |
| Byggnadsår | 1700-tal? |
| Byggherre | Ingen uppgift |
| Byggmästare | Ingen uppgift |
| Arkitekt | Ingen uppgift |
| Kulturhistorisk värdering | Kulturhistoriskt värdefull byggnad / Byggnad som ingår i, eller tillsammans med andra, bygger upp en kulturhistorisk värdefull miljö |
Den fyrlängade gården har samma placering och i huvudsak samma form som på 1801 års karta, och var en av de få som klarade sig ifrån 1700-talets bägge storbränder. Byggnadernas gruppering med boningshuset vinkelrätt mot bygatan och stallet i vinkel mot boningshuset är ett ålderdomligt drag. Senare placerades vanligen stallet mittemot boningshuset. Byggnaderna såldes av Domänverket 1972 sedan de styckats av från markerna.
Boningslängan har en äldre vitkalkad puts. Fönsternas överdel omges av en slätputsad ram och under fönsterna slätputsade fält. Från ramarna och fälten utgår korta band. Fönstersmygarna är fasade upptill. Sydgaveln har en modernare utformning med fjällpanel i gavelspetsen. Eternitklätt sadeltak med snedställd bräda under takfoten. Nyare blåmålade 2-lufts 6-rutsfönster efter gammal modell. Enligt ett syneprotokoll 1877 var huset uppfört av ekekorsvirke med lerfyllning. Vid nordgaveln låg två mindre kammare, brygghus och pigkammare, nu finrum. Därefter följde i bredd en förstuga och köket med en utskjutande bakugn mot trädgården. Därefter kom dagligstugan, två kammare, den ouppvärmda sommarstugan (nu kök) och ytterligare två kammare. I ett syneprotokoll 1906 påpekas att den norra delen är "skral" och behöver genomgå en grundlig reparation. Nuvarande fasadutformning och rumsdisposition tillkom sannolikt vid en större renovering 1907 då ytterväggarna murades om i tegel. I innerväggarna finns dock korsvirke kvar, och förmodligen är merparten av de nuvarande innerväggarna ursprungliga. Rummen har också inklädda takbjälkar. Halmtaket på västsidan ersattes 1912 av papp, medan det på östsidan byttes efter 1917. Korsvirket och planen anger att byggnaden åtminstone är från 1800-talets första hälft, och då gården 1804 angavs som "försvarligt bygt" hindrar inget att huset är identiskt med det då omnämnda.
Ekonomibyggnaderna i U-form var tidigare sammanbyggda med boningshuset, men p g a större redskap har de bägge längorna närmast boningshuset kortats av för att ge fri tillgång till gårdsplanen. De är uppförda i ekekorsvirke med lerfyllning och hade fram till 1933 halmtak, nu ersatt av korrugerad eternit Den västra och södra längan kläddes med brädor omkring 1906, medan korsvirket stod synligt på nordlängan ännu 1911. 1916 var dock även den brädklädd.
Nordlängan, som i väster skjuter något utanför gårdsfyrkanten, och den därmed sammanbyggda västlängan innehöll logar samt "torfhus". De är klädda med rödmålad locklistpanel. Fasaden mot gatan har utskjutande bjälkändar och under varannan bjälkände en profilerad knekt. Även på de övriga fasaderna finns enstaka knektar. Bjälkändarnas grova dimensioner och de profilerade knektarna gör ett ålderdomlig intryck, och eventuellt stammar de bägge längorna från 1700-talet. Nordlängan har mot gatan en svartjärad parport med handsmidda hängslen. Östgaveln har murats om i tegel, med papp i gavelspetsen. I östdelen inreddes på 1800-talet en drängkammare och senare även brygghus, bakugn och snickarbod. Västlängan försågs 1933 med tre större parportar, som bryter takfoten, och förmodligen samtidigt sågades vindsbjälklaget av. Vid sydgaveln, som har murats om i rött tegel, har senare inretts kalvkättar. Längan har enstaka gjutjärnsfönster av varierande utformning.
Stallängan i söder innehöll 1877 fårhus, fähus för 8 kreatur, foderloge, stall för 6 hästar, port och torfhus. Längan är den som har genomgått störst förändringar. Östgaveln och gårdsfasaden har klätts med rött tegel. Sydfasaden var ännu 1969 klädd med locklistpanel, men är nu delvis putsad och delvis klädd med rött tegel. Mot gården nyare träfönster, på de övriga fasaderna gjutjärnsfönster av varierande utformning. Strax söder om gården ligger ett mindre uthus i korsvirke som tidigare tillhörde denna.
