Stora Råby 33:23
| Stora Råby 33:23 tidigare Stora Råby 33:21-24 | |
 Stora Råby 33:21-24. Foto 1969. | |
| Information | |
|---|---|
| Namn | Råbylund |
| Adress | Dalbyvägen 44B |
| Byggnadsår | 1876, omb 1912 |
| Byggherre | Spannmålshandl Gustaf Hyllén, 1912 Dövstumskolan i Lund |
| Byggmästare | Ingen uppgift |
| Arkitekt | 1912 Oskar Wilke |
| Kulturhistorisk värdering | Byggnad som ingår i, eller tillsammans med andra, bygger upp en kulturhistorisk värdefull miljö |
Fastighet Stora Råby 33:21-24 är delad i Stora Råby 33:21, Stora Råby 33:22 & Stora Råby 33:23
Boningshuset har en hög sockelvåning med bl a kök, och ansluter därmed till de inom högreståndskulturen då rådande villaidealen. Som kontrast kan man jämföra med den samtidigt uppförda, mera traditionella boningslängan på Stora Råby 33:7.
Huset har sadeltak med långt utdragen takfot och dekorativt utformade bjälkar. På långsidorna markeras mittpartierna av breda frontespiser och mot gatan en öppen veranda med snickarglädje. Frontespiserna tillkom förmodligen 1912 och enligt ritningar skulle den norra ha en krönande spira och snickarglädje i gavelspetsen. Takpappen byttes mot tegel 1921. Sedan 1976 har huset en brungul, påsprutad puts, tidigare hade det en gulvit spritputs med profilerade fönsteromfattningar och list över sockeln. Samtidigt ersattes de 6-respektive 9-rutade fönsterna, målade i en mörk färg, av vitmålade fönster med T-post.
Gårdsplanen mot Dalbyvägen flankeras av två snarlika envåningslängor, från början troligen stall, uppförda av tegel och lersten. De har sedan 1976 en grovt påsprutad vitgrå puts, tidigare hade de en gulvit spritputs med slätputsade fönsteromfattningar och knutar. Över dörrarna centralt mot gårdsplanen homejor. Husen har 2- och 3-luftsfönster med tre rutor per luft. Takpappen byttes 1921 mot tegel. Dörrarna hade tidigare panel i fiskbensmönster och stora, dekorativa beslag. En dörr finns ännu kvar på det västra husets sydgavel. På baksidan av det östra huset en vinkelbyggnad med mönstersågad vindskida på gaveln. Homejorna gjordes 1998 om till entréer med galvaniserade trappor.
Historik
Området var förmodligen obebyggt då det 1875 köptes av spannmålshandlare A G C Hyllén. Att Råbylund, som gården då kallades, var väl bebyggd när den 1882 såldes till spannmålshandlare Hans Nilsson, framgår av köpeskillingen. I kontraktet nämns också en mälta. Sedan Nilsson gått i konkurs köptes Råbylund 1888 av dansken Fredrik Christiansen som tillsammans med sin fader Jörgen bedrev en omfattande hästhandel med export till Danmark, Tyskland och Finland. Till Stockholms spårvägar såldes ett 40-tal hästar om året. Handeln upphörde sedan fadern dött 1891.
Råbylund köptes 1912 av Döfstumskolan i Lund, som till huvudman hade landstingen i Skåne och Blekinge. Markerna kompletterades 1914 med ett område längre österut, se Stora Råby 9. Förutom de kvarvarande byggnaderna fanns en ekonomibyggnad och ett kostall med en lada i vinkel. De låg öster om de nuvarande husen och skall har rivits i mitten av 60-talet. Boningshuset inreddes till ålderdoms- och skyddshem för dövstumma med en kvinnlig avdelning på bottenvåningen och en manlig på övervåningen. De övriga byggnaderna användes till Lantbruks- och hantverksskolan i Råbylund, vilken enligt ett reglemente 1925 skulle ge praktisk och teoretisk undervisning åt dövstumma ynglingar som vilja utbilda sig i yrken. Man kunde välja mellan skomakeri, skrädderi och snickeri och därtill fick de utbildning i vissa av lantbrukets binäringar såsom trädgårdsskötsel och höns- och biavel. Vid övertagandet skedde en omfattande ombyggnad. Den västra flygelbyggnaden inreddes till bostad åt föreståndaren "rättaren" och expedition. I den östra inreddes åtta bostadsrum för lantbrukselever längs en mittkorridor, och i vinkelbyggnaden på baksidan blev det snickeri, skomakeri och skrädderi. Yrkesundervisningen lades dock ned när ansvaret för dövstumundervisningen 1938 överfördes till staten. Lantbruksskolans elever överfördes till en skola i Vänersborg och Hantverksskolans till Broby gård i Uppland. Skyddshemmet bestod till 1943, då Råbylund köptes av Skånska Barnavårdsförbundet som där inrättade ett hem för "psykopatiska och nervösa barn".
Förbundet var anslutet till Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet och sammansatt av nämnder, organisationer och enskilda personer som verka inom, eller eljest önska främja den offentliga eller enskilda barnavården. Råbylund kom att ersätta det barnhem förbundet sedan 1933 hade i Råbyholm, och i styrelsen ingick representanter för skånelandstingen och länsstyrelserna. Fastigheten skänktes 1955 till Malmöhus läns landsting, som då övertog driften av Råbylunds skolhem för svårfostrade barn. Det kom då att användas till barnpsykiatrisk eftervård. Hemmet stängde 1961 sedan föreståndarinnan slutat, och det visat sig svårt att rekrytera någon ny. Fr o m 1964 var Råbylund ett arbetshem för psykiskt efterblivna kvinnor. Sedan hemmet 1984 lagts ned såldes Råbylund, som då kontoriserades. Söder om huvudbyggnaden uppfördes 1988 en montessoriförskola "Rosa Tornet" i rosamålad träpanel efter ritningar av Tavells ingenjör AB. 1993 delades Råbylund upp i fem fastigheter. Den östra flygeln byggdes 1998 om till studentbostäder, medan huvudbyggnaden står tom och den västra flygeln används som barnhem.
