Stora Råby 24
| Stora Råby 34:2 | |
 Karta | |
| Information | |
|---|---|
| Adress | Rusthållarevägen 24 |
| Byggnadsår | Bon.hus äldre ca 1862, yngre 1906, stall 1925 |
| Byggherre | 1862 bryggare J. Knutsson, 1906 arrendat. Nils Svensson |
| Byggmästare | Ingen uppgift |
| Arkitekt | 1906 A.P. Månsson, 1925 Anders Pettersson |
| Kulturhistorisk värdering | Byggnad som ingår i, eller tillsammans med andra, bygger upp en kulturhistorisk värdefull miljö |
Hospitalshemmanet nr 24, som hade två brukare, delades vid skiftet 1805 i två delar, som bebyggdes med varsin gård. Sedan bryggaren J Knutsson 1853 respektive 1860 erhållit arrenderätten till bägge halvorna, fick han 1862 tillstånd "att i stället för nuvarande bristfällige åbyggnader, på de särskilda hemmansdelarne, få på annan plats, någorlunda midt i hemmanets egoplan uppföra nya tillräckliga och ändamålsenliga åbyggnader...". Den nya gården, som stod klar 1864, fick en lite ovanlig gruppering. Längs gårdsplanens nordsida låg boningshuset och i förlängningen av det häststallet, som även innehöll bl a drängkammare och mangelbod. Mot norr hade stallet en flygel med brygghus, och i vinkel mot västgaveln låg kostallet. Längs gårdsplanens sydsida, mitt emot stallet låg loglängan och öster om den ett magasin. Stallet var uppfört i korsvirke med tegel, medan logen och magasinet var av trä. Söder om gårdsplanen, öster om magasinet, låg trädgården "instängd med wilda träd och häck".
Boningshuset dömdes 1905 ut som hälsofarligt då golv, dörrar och fönsterkarmar var "delvis uppätna af svamp, som till och med angripit möblerna". Ett nytt boningshus uppfördes längs gårdsplanens östkant, medan det gamla blev ekonomihus. 1925 byggdes ett nytt stall i vinkel mot logen. Det gamla stallet revs, förutom den östligaste delen med brygghusflygeln som, liksom magasinet, stod kvar in på 1970-talet. Gården är ännu i drift och friköptes 1996 av arrendatorn, som även brukar en del av f d Stora Råby 20. Förutom några får har dock djurhållningen upphört.
Det äldre boningshuset är uppfört i gult/rödflammigt tegel med ett inre skal av lersten. Vid synen 1865 befanns det vara för litet, men 1875 hade det förlängts och innehöll 4 kammare, stuga och i väster kök med spiskammare och bakugn. 1894 hade huset åter förlängts fem meter österut med 1 r o k. Den delen är murad i kryssförband medan den äldre delen har munkförband med fyra löpare. Sadeltaket med korrugerad eternit var halmtäckt till 1929. Sexrutade fönster, till delar ersatta av enruts. På västgaveln en äldre stentrappa. Östgaveln har ersatts med en lättmetallsport. Efter ombyggnaden 1907 innehöll huset vagnsport, vedbodar, drängkammare och bakstuga med bakugn och brygghuspanna.
Det nya boningshuset i rött maskinslaget tegel har en enkel list som markerar vindsbjälklaget, och sockeln avslutas med ett skift snedfasat tegel. Eternitklätt sadeltak med utskjutande takfot och profilerade bjälkändar och vindskidor. Ursprungligen var det pappklätt. Grågröna 4-luftsfönster med fönsterbänkar av grönglaserat tegel. Centralt mot vägen fanns en förstukvist med snickarglädje, och den, liksom entrén på gårdssidan, flankeras av större fönster. Huset värmdes av järnugnar och i matsalen fanns väggpaneler.
Stallet i rött handslaget tegel har trappad gesims och murade fönsterbänkar. Sadeltak med rött 2-kupigt tegel. Strax under takfoten en rad med ventilöppningar. Stickbågiga gjutjämsfönster och dörrarna har i murverket utsparade anslag. Logen med gråstenssockel och tak av korrugerad eternit är numera klädd med rödlackerad aluminiumpanel. Den står på samma plats som den gamla logen, men har troligen förnyats efter stallets uppförande. Söder om logen byggdes 1994 en större maskinhall i rödlackerad aluminiumpanel.