Stadsbildens framväxt/Bebyggelsehistorik 1000-1700/1500-talet. Tegelrenässans
Den äldsta kartan över Lund framställdes på 1580-talet. Den brukar kallas den Vedelska kartskissen efter sin förmodade upphovsman kaniken Anders Sörensen Vedel som hade kungens uppdrag att skriva en dansk krönika. Skissen ger förutom huvuddragen i stadsplanen även läget för flertalet medeltidskyrkor. Senare forskning har visat att den även i sina detaljer är korrekt.
Efter reformationens omvälvningar var man i Lund tydligen mest sysselsatt med att riva och det dröjde in på 1500-talets andra hälft innan en nybyggnadsverksamhet börjar märkas vad det gäller tegelhus. Från denna tid härstammar å andra sidan fyra av stadens bäst bevarade bostadshus.
Mellan åren 1579 och 1584 byggdes Kungshuset på Lundagård. Flertalet av ärkebiskopens anläggningar hade inklusive hans residens då fått börja förfalla. Den nya byggnaden kom till på order av Fredrik II för att han skulle ha ett residens då han vistade Lund. Vid slutet av medeltiden tycks kungen ha disponerat ett hus väster om gråbrödraklostret och första tiden efter reformationen hade han utnyttjat ärkebiskopens gamla hus på Lundagård. Nybygget skulle även fungera som bostad för länsmannen samt inrymma länsförvaltningen. Huset uppfördes i två våningar med ett trapptorn på södra sidan och ett hörntorn vid nordvästra hörnet. Huset ombyggdes 1837-39 grundligt och försågs då med en tredje våning. Det är också känt att krukmakaren Claus Detlofsen levererade och uppsatte kakelugnar i byggnaden pa 1500-talet.
Vid St Södergatan uppforde vid ungefär samma tid Görvel Fadersdotter Sparre två tegelhus, som numera i dagligt tal går under namnen Stäket och Borgska huset. Till det senare har hört en fiskdamm inne på tomten som dendrokronologiskt kunnat dateras till 1573-74. Ragnar Blomqvist uppfattade husen som samhörande parhus i en gårdbildning. Den senaste forskningen pekar dock mot att det är fråga om två separata bostadshus. Båda har haft burspråk mot gatan och svalgångar på sydsidorna för kommunikationen mellan våningarna. Stäket restaurerades 1955-57 och fick då sina nuvarande trappgavlar.
Längre ned på St Södergatan ligger det så kallade Karl XII-huset. Det är troligen uppfört av Corfitz Viffert 1586-S9. Detta hus är tydligt influerat av den holländska renässansstilen med sina kritstensband i fasaden. Huset stod med sina ekonomibyggnader på en av de största tomterna i staden. Tomten omfattade större delen av det nuvarande kvarteret Katedralskolan. Sitt nuvarande namn har huset fått på grund av Karl XII under sin vistelse i Lund 1716-17 valde att bo i detta hus, som då framstod som stadens präktigaste.
Korsvirkesarkitekturen blommade i Lund under 1500-talet. Hur ett sådant hus av bättre kvalitet kunde te sig gav en utgrävning vid Skomakaregatan 1971 besked om. Där påträffades grunderna till ett ganska stort korsvirkeshus byggt enligt parstugans princip. Till inredningen i huset hade bland annat hört en importerad tysk kakelugn med polykromt glaserade kakel. Om ägarens välstånd vittnade en stor myntskatt nedgrävd i golvet. Huset kan säkert uppfattas som ett typiskt bostadshus i Lunds centrum vid denna tid.
