Spettet 3
| Spettet 3 | |
 Spettet 3 | |
| Information | |
|---|---|
| Namn | Polishuset |
| Adress | Byggmästaregatan 1-3, Fjelievägen 4-6 |
| Byggnadsår | 1963-64 |
| Byggherre | Lunds Stad |
| Arkitekt | Hans Westman |
| Kulturhistorisk värdering | Övrig byggnad |
Sexkantig byggnad i rött tegel med en stor öppen innergård. I hörnen har teglet inte fasats, utan bildar ett sågtandsmönster. Flackt, kopparklätt tak. Strikt fönsterschema med omväxlande kvadratiska perspektivfönster och höga smala fönsterspalter framför vilka svartlaserade tvärslåar monterats. Brunmålade fönstersnickerier. I kvartershörnet är fasaden upplöst med större fönster och indragna balkonger och därinnanför förlades chefsrummen. Balkongräcken av svartlaserade bräder. Från vardera gatan ledde tidigare en entré, belägna i djupa nischer, in till entréhallen. De ersattes 1989 av en ny entré i kvartershörnet ritad av Bengt Berggren. Dörrnischernas läge avslöjas dock genom brott i fönsterschemat.
In mot tomten ligger en låg arrestbyggnad av betongelement inrymmande 22 celler, med direktförbindelse till det underjordiska parkeringsgaraget. I anslutning därtill uppfördes 1983 en garagelänga. Enligt en intervju med Westman inspirerades han vid arbetet med det nya polishuset av borgar, och tvärslåarna skulle associera till svärdsfästen.
Polishuset låg sedan 1909 i en tillbyggnad på baksidan av Rådhuset vid Stortorget. 1923 tillsattes en kommitté för att bygga en ny brandstation, eventuellt kombinerad med en ny polisstation. Polisens lokalproblem kom dock att drunkna i utredningarna omkring ett nytt råd- och konserthusbygge. På 50-talet föreslogs ånyo ett antal lägen för ett nytt polishus. Frågan togs upp av polisnämnden 1959 och sedan ett par olika lägen diskuterats fastnade man snart för Byggmästaregatan. Den 14/12 1964 kunde det nya polishuset invigas, 14 dagar innan ansvaret för polisen överfördes från kommunen till staten.
Fd stadsäga 947
På tomten fanns tidigare ett litet envåningshus. Enligt ett brandförsäkringsbrev var huset från 1902, enligt en annan uppgift något äldre. Det uppfördes som undantagsställe av bonden Anders Persson då han frånträdde sin arrendegård som låg strax intill. Huset hade fyra rum och kök och värmdes av järnugnar. Det låg på mark som tillhörde S:t Peters Klosters Säteri, men friköptes av Persson 1913. Tomten köptes 1959 av Lunds stad för att ingå i polishustomten.