Sländan

Från bevaringsprogram
Sländan
Trädgårdsfasaderna sländan 12, 13 och 1. I förgrunden Hantverksgatan. Foto Waldemar Wahlöö, troligen 1935/36.

Kvarteret ligger på mark som tillfördes S:t Peters Klosters Säteri som ersättning för ett område som avträddes 1855 vid utläggandet av södra stambanan. I söder begränsas kvarteret av den säkert medeltida vägen mot Fjelie. Under 1700-talets senare del uppfördes utmed Fjelievägen ett antal dagsverkstorp, Klosterhusen kallade, lydande under säteriet. När Bjärredsjärnvägen anlades 1901 flyttades två av gårdarna längre ut. Klosterhusen nr 10 fick sitt läge inom det nuvarande kvarteret och finns ännu till delar kvar.

Säteriets mark överfördes 1909 till ett fastighetsbolag som året därpå började stycka av byggnadstomter. Tomterna utmed Fjelievägen lades ut 1923-24 och bebyggdes med små, tidstypiska tvåfamiljsvillor. Flertalet ritades av Alfred Persson och hade olika byggnadshantverkare som byggherrar. Tre av villorna kläddes dessvärre 1972-74 in med tegel.

Resten av kvarteret fick vila i väntan på utläggandet av nya gator, men 1932-38 såldes de resterande tomterna. Vid Vävaregatan byggdes 1932 stadsdelens största och mest påkostade villa. Sina motsvarigheter har den i Professorsstaden, men så uppfördes den också av kyrkoherden i S:t Peters klosters socken. Resten av tomterna bebyggdes med två- eller flerfamiljshus. Det hus som byggmästare Gustav Nilsson 1934 uppförde på nr 13 har sina rötter tydligt kvar i 20-talsklassicismen. När samme byggmästare med samme arkitekt några månader senare byggde ett nytt hus på granntomten så hade det funkisens alla kännetecken. Även A Persson, som ritade 20-talsvillorna vid Fjelievägen, ritade nu två funkishus vid Handskmakaregatan.

Husen inom den norra delen av kvarteret ingår i funkismiljön utmed Hantverksgatan. När den obebyggda tomten nr 3 (som ursprungligen köptes av ägaren till nr 4) en gång bebyggs, så är det väsentligt att det nya huset utformas med hänsyn till detta.

Fastigheter