Sankt Botulf 14
| Sankt Botulf 14 fd. Sankt Botulf 13 | |
 Rådhuset, med Stadshallen i bakgrunden. | |
| Information | |
|---|---|
| Namn | Stadshallen |
| Adress | Stortorget |
| Byggnadsår | 1965-1968, ombyggd 2010 med ny scen över entrén samt nedsågade fönsterbröstningar i västfasaden. En täckt passage från rådhsuet ansluter till stadshallens västra fasad. |
| Byggherre | Lunds stad |
| Arkitekt | Klas Anshelm |
| Kulturhistorisk värdering | Kulturhistorisk värdefull byggnad |
Hus i tre våningar med fasad av skrapfogat gult tegel. Sockel av gatsten. Fönstersnickerier etc gråsvarta. Tredje våningen har ett helt fönsterband. Innehåller affärslokaler, konsertsal och kommunfullmäktiges sessionssal. De två sistnämnda sticker upp högre än resten av huset och är utvändigt klädda med gråsvart plåt.
- Materialet nedan kommer från en revidering av Bevaringsprogrammet från 2006.
Kulturhistorisk värdering: Kulturhistoriskt värdefull byggnad
Fasader av skrapfogat tegel och falsade kopparplåtar. Fönstren är utformade i grönmålat trä med senare infrästa droppslister i aluminium. Dörrarna är Anshelmska med metallstag som löper diagonalt och också utgör handtag.
Över entrén Stadshallen och kontors-/affärsbyggnaden bildar tillsammans en senmodernistisk, omsorgsfullt utformad miljö. Ritade av Anshelm och uppfört för staden. Miljön utreddes som eventuellt byggnadsminne under 2000-talet men befanns av Länsstyrelsen vara alltför förändrad för att kunna uppfylla kraven på synnerligen märklighet.
Stadshallen
Stadshallen
Stadshallen
Stadshallen
Stadshallen
Stadshallen
Rådhuset
| Sankt Botulf 14 fd. Sankt Botulf 13 | |
| Rådhuset | |
| Information | |
|---|---|
| Namn | Rådhuset |
| Adress | Stortorget 1 |
| Byggnadsår | 1837 omb. 1899-1900, 1968 |
| Byggherre | 1837 Lunds Stadshus Bolag, 1899, 1968 Lunds stad |
| Arkitekt | 1837 P.A. Nyström, 1899 A.B. Jakobsson, 1968 Klas Anshelm |
| Kulturhistorisk värdering | Kulturhistorisk värdefull byggnad |
Rådhuset byggdes ursprungligen som stadshus och stod färdigt 1837. Det var en trevåningsbyggnad med bottenvåningen uppförd av sprängd hallasten och de bägge andra av tegel. Det valmade taket var klätt med tegel och i det hade femton gjutna glaspannor infogats för att släppa in ljus. Ursprungligen var det tankt att hela fasaden skulle putsas men av ekonomiska skäl utfördes detta bara på bottenvåningen, medan huset i övrigt stod oputsat med gul fogstruken tegel. Trappuppgången var välvd med golv av ölandssten.
I huset var det inrett krog, matservering, spruthus och förvaringsrum för stadens räkenskaper. Högst upp låg Knutssalen, en stor festsal med "entrefocerad orchestra och fem pelare". Här hängde de speglar och ännu bevarade ljuskronor, som professorn vid konstakademin i Köpenhemn G. Fr. Hetsch hade ritat redan 1824.
Det var redan 1806, som Knutsgillet hade lagt fram ett förslag om kombinerat gilles- och rådhus. Arbetet hade löpt långsamt och tog riktigt fart först 1835, då Lunds Stadshus Bolag bildades. Som aktietecknare i det stod Lunds stad, Knutsgillet samt 56 av stadens mera bemärkta borgare. I reglementet för bolaget angavs ändamålet vara "att här i staden bygga ett stadshus och dermed förenad gästgifvaregård". I reglementet angavs också, hur staden skulle lösa in övriga aktier i bolaget, vilket hade skett 1863. Som pådrivande kraft i projektet fungerade dåvarande borgmästaren Joh. Bäckström. Han hade blivit vän och hedersbror med stockholmsarkitekten Per Axel Nyström, som starkt kom att påverka husets utformning.
Stadshuset blir rådhus
Stadens myndigheter blev så småningom trångbodda och en 1882 tillsatt kommitté för lösandet av lokalfrågan föreslog att stadshuset skulle rivas för att ersättas med ett nytt rådhus. Förslaget ansågs vara för dyrbart och i stället beslöts det, att stadshuset skulle byggas om till rådhus och inrättas för stadsfullmäktige, rådhusrätt, magistrat, polisverk och andra myndigheter. Detta skedde 1899—1900 efter ritningar av stadsarkitekten A.B. Jakobsson.
Fasaden blev helt putsad och försågs med bandrustik, som på tredje våningen bara var svagt markerad. Den norra och södra fasaden fick ett rikt listverk medan de bägge andra liksom tidigare markerades som baksidor. Portalomfattningen ändrades och försågs med en trekantig kornisch. I det inre gjordes omfattande ändringar och den gamla Knutssalen spolierades. Det gamla takteglet hade redan tidigare bytts ut mot skiffer, antagligen i samband med att en numera riven trevåningsflygel uppfördes på den östra sidan.
På baksidan sitter en lykta med en arm i form av en drake, förfärdigad av konstsmeden Henning Persson efter ritning av domkyrkoarkitekten Th. Wåhlin.
Konserthus- och Stortorgskommittén
Stadsfullmäktige tillsatte 1930 en kommitté, som skulle utreda frågan om uppförande av en konserthusbyggnad m. m. Efter diverse turer och en arkitekttävling framlade kommittén 1941 ett förslag omfattande ett nytt byggnadskomplex längs Stortorgets hela östsida. Förslaget kom aldrig till utförande men diskussionen fortsatte. Under tiden hade bland allmänheten en allt kraftigare opinion växt sig stark för ett bevarande av det gamla rådhuset. Efter en ny arkitekttävling och heta debatter kom man 1963 äntligen fram till ett definitivt beslut enligt vilket en ny stadshall skulle uppföras vid sidan om och bakom det gamla rådhuset, som skulle få ligga kvar. Huset genomgick en kraftig ombyggnad 1968, då det gamla trapphuset revs ut och putsen delvis knackades ned och teglet i stället skrapfogades för att "passa ihop" med stadshallen. Ytterdörrarna med skurna rosetter är nya efter gammal förebild. När domstolsväsendet 1976 flyttade ut ur huset, försvann den formella grunden för benämningen rådhuset. Idag[nutidsuppdateras] finns i huset kommunalrådens tjänsterum samt lokaler för stadskansliet. Huset är sedan 1974 byggnadsminne.