Södra Stambanan - Järnvägens och bilens miljöer i Lunds kommun

Från bevaringsprogram
Lund C, 1996.
Stångby station, 1988. Lägg märke till armatur, avträde och personalbostad (till höger). Finns fortfarande kvar.

Öppnad


Malmö-Lund, 16 km, 1856

Lund-Örtofta, 10 km, 1857 (sedan etappvis fullt utbyggd 1864)


Dubbelspår


Malmö-Arlöv, 5 km, 1886

Arlöv-Lund, 11 km, 1900

Lund-Eslöv, 18 km, 1901 (sedan etappvis fullt utbyggt 1957)


Elektrifiering


Malmö-Falköping, 381 km, 1933


Trafikplatser och banvaktsstugor (Lunds kommun)


Källby bv (riven)

Källby mölla hpl (riven)

Lund C stn (stationshus och godsmagasin kvar, övriga byggnader rivna)

Lund bv (riven)

Fredentorp bv (riven)

Vallkärratorn bv (riven)

Stångby bv (riven)

Stångby hpl (modern hållplats för lokaltåg)

Stångby stn (stationshus samt boställshus kvar)

Botillelund bv (riven)

Håstad bv (kvar)




Vid riksdagen 1853-54 beslöts att staten skulle anlägga fem så kallade stambanor (Södra, Västra, Nordvästra, Östra och Norra) samt att andra järnvägar skulle få anläggas av enskilda bolag. 1855 påbörjade arbetet på Västra Stambanan (delen Göteborg-Jonsered) och Södra Stambanan (delen Malmö-Lund). Den senare öppnades under högtidliga former den 1 december 1856.

Södra Stambanan Malmö-Falköping färdigställdes i sin helhet 1864. I Falköping anslöt SSb till Västra Stambanan mellan Stockholm-Göteborg. Den ursprungliga SSb kompletterades 1863-74 med linjen Nässjö-Katrineholm och 1915 öppnade slutligen genvägen från Norrköping via Nyköping till Södertälje, så att man fick den resväg som gäller mellan Malmö och Stockholm än i dag, 2010.

Trafiken mellan Malmö och Lund bestod de första åren av två avgångar, med ett tåg på morgonen och ett tåg på eftermiddagen. Trafiken ökade dock snabbt, i takt med att stambanan förlängdes och enskilda järnvägar anslöt. I dag är trafiken på stambanan mycket omfattande med både person- och godstrafik alla tider på dygnet, alla dagar på året.

Järnvägen genom Lunds kommun ligger kvar i ursprunglig sträckning. Stationshusen längs banan upp till Höör ritades av en dansk arkitekt (okänt vem) då SJ:s egen arkitekt, AW Edelsvärd, var upptagen med Västra Stambanan. Edelsvärd uppgjorde däremot typritningar till alla SJ:s banvaktsstugor. Stångby station anlades i ett senare skede, 1910, och ritades av Folke Zettervall, som efterträtt Edelsvärd på posten som chefsarkitekt hos SJ.