Södra Sandby - Beskrivning enskilda anläggningar Brandväsendet
Flyingevägen 7, Södra Sandby
1828 fanns ett brandförsäkringsreglemente som fastighetsägare kunde ansluta sig till. Delägare från föreningen kom då ut och inspekterade gårdarna och husen, man var tillika tvungen att vara försäkrad för att vara ansluten till brandstoden. I början av 1880- talet sköttes brandförsvaret av Torna härads brandstodsförening. Den tidiga brandsprutan var hästdragen. Brandsprutan förvarades i ett rött uthus mellan före detta ålderdomshemmet och skolan, där stod den fram till 1940-talet.
På 1930-talet byggdes den nya brandstationen vid Flyingevägen. Stationen byggdes insprängd i marken och var byggd för att även kunna användas som skyddsrum vid oroligheter och hade därför en extra utgång uppe i backen. Byggnaden bestod av två garage, ett rum för kläder och ett för utrustning. Under andra världskriget fick man användning för byggnaden då civilförsvarets personal stationerades där dygnet runt i förebyggande syfte. Brandförbundet bestod av och hette under denna tid Södra Sandby, Igelösa-Odarslöv och Hardeberga socknars kommunala förbund för brandväsendets gemensamma ordnande, vilket upphörde 1952. Södra Sandby slogs då ihop med Revinge och då bildades Södra Sandby frivilliga brandkår. 1958 trädde ett samarbetsavtal i kraft med Lunds stad om släckningshjälp. Man skulle också sörja för att det fanns tillgång till vatten för eldsläckning inom kommunen. För att uppnå detta grävdes ett flertal branddammar på olika ställen i byn, bland annat uppe på Dalbybacken, en vid Lunds Cementgjuteri och en på Granstigen. 1964 bestämdes att Lund stad från och med 1 maj 1965 skulle överta brandförsvaret med Revinge brandkår. Slangtornet där man hissade upp slangarna för torkning revs omkring 1970. Brandstationen ägs av Lundafastigheter och hyrs av en privatperson.
