Renhållning enskilda anläggningar
Färgaren 18, Drottensgatan, Lund
Byggnaden presenteras i Bevaringsprogrammet Clemens och Drottens rotar och är rödmarkerad som kulturhistoriskt värdefull byggnad. Se vidare kapitel Brandstationer. Renhållningsverkets fyra hästar stod tillsammans med brandkårens fyra hästar på Drottensgatan. Brandkåren fick disponera renhållningsverkets hästar på kvällar och nätter.
Tegnér1, Kulturen allmogehallen
Byggnaden är i detaljplan markerad som särskilt kulturhistoriskt värdefull byggnad som inte får förvanskas, samt rödmarkerad som kulturhistoriskt värdefull byggnad i Bevaringsprogrammet Krafts rote.
Byggnaden uppfördes som uthuslänga rymmande bland annat stall 1853. Lund stads renhållningsverk började sin verksamhet 1893, nu hämtades och omhändertogs soporna av staden. Man befarade att en koleraepidemi var i antågande och var därför måna om att så snabbt som möjligt förbättra stadens sanitära förhållanden. De första åren hyrdes lokaler på den Sjögrenska tomten, nuvarande Tegnér 1, Kulturens Allmogehallen.
Möllevången 2:1, Kung Oscars väg 4, Skjutsstallarna
Byggnaderna presenteras i Bevaringsprogrammet Clemens och Drottens rotar och är rödmarkerad som kulturhistoriskt värdefull byggnad.
År 1895 övertog Renhållningsverket skjutsinrättningens lokaler, Kung Oscars väg 4. vid sekelskiftet 1900 fanns 35 hästar, den sista såldes 1942. Området kring skjutsstallarna byggdes ut efterhand. Där fanns mottagning av såkallad pudrett, en blandning av latrin och torvmull, samt kokanläggning för att framställa svinfoder ur matavfallet.
Plogen 1, SYSAV avfallsstation
Byggnad ritad av Karl Koistinen arkitektkontor 1979.
Lunds renhållningsverk
Sankt Hans backar, Lund
Sankt Hans backar ligger strax norr om Lunds stadskärna. I öster ansluter Sankt Hans park. Backarna anlades under slutet av 1960-talet efter ritningar av Robert Montan, som ett led i avvecklingen av den gamla kommunala soptippen och med hjälp av schaktmassor från miljonprogrammets bostadsbyggande. Idag är backarna upp till 86 meter över havet.
Platsen har sannolikt sedan tidig medeltid brukats som fälad fram till 1800-talets början då marken blev åker. Efter mycket överläggande valde kommunen att förlägga sin nya avfallsplats till Lunds norra utkant och därmed säkra framtida avstjälpningsbehov. 1947 började sopor tippas här på området mellan Norra koloniområdet och den gamla skjutbanan. Till en början skedde arbetet helt manuellt med grepar och man trampade till med fötterna. En bandtraktor skaffades 1953 och nu började man lägga på hög. Sopberget växte mycket snabbare än man kunnat ana och redan 1954 var kvoten fylld. Stadens avfall fortsattes dock att forslas till tippen, i brist på andra lämpligare avstjälpningsplatser. 1956 tillämpades en ny täckningsmetod efter amerikanskt mönster. Avfallet stjälptes i släntens bas och sedan planades ut och packades uppåt. Varje dag täcktes sopmassorna med ett lager schaktjord. 1964 togs ett 40 hektar stort område i anspråk, där det enligt beräkningar skulle rymmas ytterligare en och en halv miljon kubikmeter sopor och fyllnadsmassor. 1967 började tippen återställas till parkområde.
Soptippen har ett viktig samhällshistoriskt värde, även om man idag knappt kan förstå att platsen varit en soptipp. Tippen kan vara intressant både för samtidsarkeologi och i framtiden som en källa till kunskap om 1900-talet. Det som en gång lämnades på tippen fick inte tas därifrån. Schaktmassorna som användes kan också ses som kulturhistoriskt intressanta. Byggnationen var under 1960-talet omfattande även inom det medeltida stadsområdet, vilket medfört att uppgrävda kulturlager lastats av på tippen.
Rögletippen
Rögletippen användes ungefär mellan åren 1967 och 1975. Från och med 1975 togs tippen över av Sysav och byggdes ut. Då tippades trädgårdsavfall, schaktmassor och rivningsmassor. Rögletippen är efterbehandlad genom plantering och anläggande av stigar och ridstigar. Rögle dammar och Rögletippen är idag rekreationsområden som fortfarande präglas av sina forna verksamheter.
Stenkrossen 2, Lund
Kvarteret beskrivs i rapporten ”Industrimiljöer i Lunds kommun”, 2007, (s. 65, 123) och är utvalda som bevarandevärda representanter för industrimiljöer i Lunds kommun. Äldre byggnader byggda för Lunds gatukontor 1915. Kontorsbyggnad 1915 i gul puts. Uthus, garage och lager från 1924.
