Raffinaderiet 1

	Raffinaderiet 1
	Kv. Raffinaderiet innan rivning
Information
Namn	Fd sockerbruket, fd Salanders
Fakta	Sockerbruket anlagt 1888 i en nedlagd snickerifabrik. Huvudsakligen uppfört mellan 1890-1910. Omdanades efter ritningar av Mogens Mogensen på 1940-talet med bl.a. partiell fasadinklädnad.
Område	Spoletorp
Motiv	En av Lunds större äldre industrier med delvis bevarad omsorgsfull arkitektonisk utformning. Tidstypiska fasader i gult tegel med dekorativa inslag av rött tegel. Här finns även en ovanlig magasinsbyggnad i trä ritad 1897 idag inklädd i plåt. Miljön är en av Lunds allra mest tydliga äldre industrimiljöer, en som bevarar intrycket av en stor arbetsplats och har historisk tyngd i form av sockerbruksepoken och den efterföljande textilepoken. Strukturen är välbevarad och fasaderna präglas av de förändringar som skedde under tiden som textilfabrik. Stora delar av exteriören kan förmodligen återställas till ett äldre, estetiskt mera lättillgängligt utseende genom framtagande av delar av de äldre fasaderna, gårdsfasaderna är bevarade i tegel med enstaka gjutjärnsfönster.
Kulturhistorisk värdering	Kulturhistoriskt värdefull byggnad

Det gamla sockerraffinaderiet utgör en av Lunds klassiska industrihistoriska miljöer från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Den stora bebyggelsemassan ligger invid stambanan och utgör ett blickfång för förbipasserande. Fabriken med byggnader i tre till fyra våningar bildar utåt ett nästan slutet kvarter och omsluter en öppen gård. Idag är byggnaderna utåt gatorna klädda med korrugerad plåt i gula kulörer och fönstren är skiftade till tvåluftsfönster, sadeltaken är belagda med svart korrugerad plåt och röd tegelimiterande plåt. I väster finns en inhägnad gräsyta med spår efter bebyggelse i marken. Mellan gräsytan och fabriken finns två garagelängor med portar och paneler i grönmålad locklist, byggda på 1950- talet.

Placeringen av raffinaderiet invid järnvägen förklaras med att det var en fördel vid transporten av de tunga betlassen. Sockerbruken lokaliserades ofta med tanke på tillgång till vatten. Öresund startades som raffinaderi och var därför till en början inte i samma behov av processvatten som man skulle bli senare. Raffinaderiet var i drift under 1888 till 1913 men de flesta byggnaderna är tillkomna under en period på cirka 20 år mellan ca 1890-1910. Den första industribyggnaden på platsen var den som uppfördes av Lunds kvarnbyggeri och mekaniska snickerifabrik efter ritning från 1884. Till den fabriken fanns en fristående tegelskorsten med dekorativt utformat krön och sockel av den typ som fortfarande går att se på Mazettis gamla fabrik i Malmö. Efter att den lagts ned flyttade sockerraffinaderiet in 1888, möjligen finns delar av denna äldsta fabrik kvar inbyggd och påbyggd i den norra delen. Efter etableringen 1888 expanderade man och byggde till lokalerna kraftigt, som mest hade man cirka 200 anställda. Efter att sockerraffinaderiet Öresund lagts ned 1913, användes byggnaderna under en period som militärförläggning och från 1942 till 1977 av Salanders textilfabrik. Under en period efter 1937 drev även Lunds cementgjuteri verksamhet i en del av byggnaderna. Byggnaderna hyser nu flera mindre företag. Salanders lämnade in förslag på stora ombyggnader av fabrikslokalerna. Man anlitade, Mogens Mogensen som arkitekt. Tidigare hade Mogensen även ritat en ny fabriksanläggning för Salanders på Bredgatan (kv Paradis 39), denna blev dock aldrig förverkligad och Salanders satsade på att bygga om Raffinaderiet istället.

Raffinaderiets fabriksbyggnader är uppförda med fasader i gult tegel med dekorativa inslag av rött tegel i hörn, gesimser, takfot och fönstervalv. Åt järnvägen fanns namnet Sockerraffinaderiet Öresund infattat i en kornisch vid takfoten, flankerad av toureller. En liknande kornisch finns fortfarande på Armaturfabrikens västfasad. Stomkonstruktionerna i fabriksbyggnaderna var från början trä, bärande murverk och gjutjärnspelare samt stålbalkar men under 1900-talet byggdes dessa i flera fall om till bjälklag av armerad betong. Det pannhus som byggdes 1897 utgör en byggnadsdel i nordöstra hörnet. Det segmentbågeformade taket är belagt med svart papp. Fasaderna som ursprungligen var i gult tegel är nu klädda med plåt. Salanders rev äldre bebyggelse på gården och byggde ett nytt pannhus 1942. Man rev även mindre byggnader norr om fabriken. Idag används byggnaderna till mindre företag och skorstenen är riven.

1897 ritades magasinsbyggnaden i regelkonstruktion på plint uppförd i en våning till cirka 40 meters längd. Förutom magasin nämns snickare och tunnbindareverkstad samt stall som funktioner på ritningen. Det är förmodligen det gamla magasinet som finns kvar än idag. Fasaderna är inklädda i sinuskorrugerad plåt men form och fönstersättning förefaller vara den ursprungliga trots att man under regementets tid förmodligen använde denna byggnad till stall.

Denna miljö är en av Lunds allra mest tydliga industrimiljöer, en som bevarar intrycket av en stor arbetsplats och har historisk tyngd i form av sockerbruksepoken och den efterföljande textilepoken. Strukturen är välbevarad och fasaderna präglas av de förändringar som skedde under tiden som textilfabrik. Stora delar av exteriören kan förmodligen återställas till ett äldre, estetiskt mera lättillgängligt utseende genom framtagande av de äldre tegelfasaderna. Gårdsfasaderna är bevarade i tegelutförande. Moderniseringen av fasaderna som gjordes 1940-talet innebar att gatufasaderna slätputsades, dessa har senare plåtklätts. Vid en jämförelse mellan de uppmätningsritningar som gjordes inför Mogensens arbete och de ritningar han lämnade in till bygglov syns att i de flesta fall användes befintliga fönstersättningar vid ombyggnaden. Gårdsfasaderna är välbevarade och innehåller några enstaka gjutjärnsfönster. Magasinsbyggnaden i trä med plåtfasader är synnerligen ovanlig, det finns inga liknande kvar vid något annat bruk och mycket få i andra industrimiljöer i landet.

Vill man läsa mer om Sockerfabriken Öresund se KG Tapper och Jean-Paul Darphin, troligen har även sockerbruksmuseet i Arlöv och Landsarkivet i Lund omfattande material. Se även ritningar i kapitel 3 Industrins produktionsmiljöer.

Kv Raffinaderiet innan rivning
Kv Raffinaderiet innan rivning
Kv Raffinaderiet innan rivning
Kv Raffinaderiet innan rivning
Kv Raffinaderiet innan rivning
Ritning på magasin som revs 2008