Rögle dammar - Kommunaltekniska verk i Lunds kommun
Rögle dammar
Den kommitté som 1868 tillsattes för att ”ge staden tillräckligt och godt vatten” tog sikte på Rögle – vid Hardeberga strax utanför Lund – där Röglebäcken rann. Man började dika ut och anlade dammarna vid Röglebro vid Röglebäcken.
Att leda vatten från Röglebäcken hade räknats fram som det billigaste alternativet bland annat därför att det kunde ledas med självtryck. Den årliga vattenmängden skulle initialt räcka för 15 000 personer. Rögleverket anlades 1873 och togs i drift året därpå, samtidigt som den första gemensamma byggnadsstadgan för rikets städer och hälsovårdsstadgan tillkom. Rögleverket bestod ursprungligen av två anlagda samlingsbassänger. Dessa utökades senare till fem. Från bassängerna leddes ytvatten som samlats upp från ett skogsområde med självfall genom en 8,9 km lång 300 mm gjutjärnsledning till ett långsamfilter och en lågreservoar i Smörlyckan vid Norra Verket i Lund (gamla vattentornet). Rögleverket försåg ensamt staden med dricksvatten under mer än 30 år. Det var i bruk ännu när nya vattentornet byggdes 1975 men gav endast ett litet tillskott för behovet. På andra sidan vägen om Rögle dammar finns soptippen och man kan ställa frågan hur man kunde ha färskvatten på ena sidan vägen och soptipp på den andra. Förklaringen ligger i att vattendelaren går mellan tippen och dammarna. Tippens lakvatten går till Kävlingeån och dammarnas vatten rinner så småningom ut i Höjeå.
Idag används Rögle dammar intensivt för sportfiske och kräftfiske men även skridskoåkning på vintern. Rögle dammar och Rögletippen är rekreationsområden som fortfarande präglas av sina forna verksamheter.
- Bild 1 - Rögle dammar bär många spår av att de är anlagda dammar för vattentäkt och längs vägen och intill dammarna finns många brunnar.
- Bild 2 - På vintern åker många skridskor på dammarna och på sommaren idkas här sportfiske.
- Bild 3 - Detalj av takfoten på pumphuset vid sydvästra sidan av Rögle dammar.
- Bild 4 - Cementrör i dammvallen till Rögle dammar.