Planlösningar - Industrimiljöer i Lunds kommun
Kraften som genererades av koleldade ångmaskiner, drevs med remdrift från en drivaxel som placerades under taket i fabriksbyggnaden. Från drivaxeln togs kraft till respektive maskin, vilket styrde hur maskinerna placerades. Under 1900-talet blev elkraft tillgängligt och elmotorer kunde placeras direkt intill maskinerna. Det gjorde en central drivaxel överflödig vilket gjorde placeringen av maskinerna friare. Även arbetsorganisationen förändras. En allt högre grad av specialisering och mekanisering gav ändrad syn på arbetaren. Allt mer av arbetet utfördes i specialiserade maskiner som mer handlade om skötsel, reparation och underhåll av maskiner än om yrkeskunnande i en äldre mening. Den ökade specialiseringen gav större krav på byggnaderna och högre grad av ekonomiskt effektivitetstänkande. Utvecklingen av arbetets organisation fick även effekt i de fysiska miljöerna där den s k scientific management eller Taylorismen, krävde planerade produktionslinjer och lokaler. Vi har inte studerat planlösningarna inom ramen för detta uppdrag men strävan efter stora lokaler med fri planlösning och minimalt med vertikala transporter har gett upphov till låga men till ytan stora byggnader. Breda byggnader har skapat behov av takfönster för att ge dagsljus även till inre delar. Förmågan att bygga stort har möjliggjorts av exploatering av åkermark till industrimark i stadens utkanter.