Ordförklaringar - Här bor man - Bostadsområden i Lunds kommun 1945-2005

Angöringsgata

Bilgata utan genomfartstrafik fram till bostadshus.

Atriumhus

Småhustyp med rummen grupperade kring en sluten uteplats. Hustypen var populär på 1950- 60-talen.

Betong

Blandning av cement, sand, vatten och makadam eller singel. Betong armeras oftast med järn. Betong kan användas på en mängd olika sätt och möjligheten till olika former och färger är i princip oändlig.

Burspråk

Fönsterförsedd utbyggnad på fasad.

Eternit

Skivmaterial bestående av asbestcement. Tillverkades i Sverige fram till 1970- talet under en mängd produktnamn, varav Eternit blivit det mest kända och snarast blivit synonymt med produkten. Det brandtåliga och slitstarka materialet blev populärt att använda som fasad- eller takmaterial. Asbestcement är hälsofarligt och tillverkning förbjöds i Sverige 1977.

Fönsterbröstning

Parti av vägg under fönster.

Gavelröste

Den del av en gavel som bildas mellan takfallen och ibland en horisontell list.

Generalplan

Översiktlig plan för en kommun som anger huvuddragen för den framtida planeringen och expansionen. Numera används termen översiktsplan.

Gröning

Mindre park, ofta i eller i anslutning till ett bostadsområde.

Hus i park

Funktionalistisk planeringsideologi med huskroppar som inte är orienterade efter det traditionella gatunätet utan ligger omgivna av gräsmattor, planteringar eller dylikt.

Hålkälstegel

Typ av formtegel vars ena långsida skurits av med kvartscirkulär fördjupning.

Kataloghus

Småhus tillverkat på fabrik efter modulsystem eller efter typritningar. Boro, Åsedahus eller Myresjöhus har försett många svenskar med ett eget hus.

Kedjehus

Småhustyp där huskropparna är länkade vid varandra genom ett garage eller en förrådsbyggnad.

Lamellhus

Friliggande byggnadskropp i två till fyra våningar, företrädesvis bostadshus, med långsträckt rektangulär planform, ofta grupperade flera tillsammans. Blev vanlig under funktionalismen på 1930-talet och var därefter det vanligaste flerbostadshuset fram till 1970-talet.

Loftgångshus

Bostadshus av typen lamellhus men med utanpåliggande loftgångar från vilka alla lägenheter nås. Loftgången nås från marken med trappa eller hiss.

Mexisten

Mexistenen består av kalksandsten, natursand och flinta som först malts ned och sedan blandats med vatten innan det får härda i formar med samma proportioner som tegelstenar. Mexisten har för övrigt ofta samma funktion som just tegel, men är alltså inte gjort av lera. Materialet lanserades av Ytongbolaget som ett underhållsfritt och frostbeständigt fasadmaterial i slutet av 1960-talet. Det blev ett populärt material som sågs som lite exklusivt och exotiskt under senare delen av 1960-talet och under 1970-talet.

Pivåfönster/perspektivfönster

Fönster som är upphängt på ett slags tappar och vridbart i höjd- eller sidled.

Prefab

Förtillverkade byggnadsdelar, kan vara allt från takstolar till stommar och fasadelement. Prefabtekniken utvecklades särskilt under 1950- 60-talen, även om prefab inom exempelvis inredningssnickerier utvecklats redan på 1800-talet.

Pulpettak

Yttertak med endast ett takfall.

Punkthus

Fristående hus i flera våningar, ofta med kvadratisk planform och ett vanligen centralt placerat trapphus.

Radhus

Sammanhängande länga av enbostadshus i regel i en eller två våningar.

Sadeltak

Tak med två mot varandra lutande takfall.

Scaft

Chalmers Tekniska Högskola utvecklade på 1960-talet ”Riktlinjer för stadsplanering med hänsyn till trafiksäkerhet", det så kallade scaft (Stadsbyggnad, Chalmers, Arbetsgruppen för Trafiksäkerhet) på uppdrag av Vägverket och dåvarande Planverket. Riktlinjerna var separering och differentiering av olika trafikslag.

Siporex

Lättbetong baserad på cement, finmald sand, och tillsats av kalk som bindemedel. Utvecklades på 1930-talet och tillverkades i Dalby. Tillverkningen upphörde på 1990-talet.

Skivhus

Friliggande höghus på fem våningar eller mer med långsträckt rektangulär planform.

Säckgata

Återvändsgata.

Trafikdifferentiering

Gick ut på att differentiera funktioner och egenskaper inom varje trafiknät så att vägarna delades upp i olika hierarkiska strukturer.

Trafikseparering

Gick ut på att separera olika trafikslag för att skapa säkra trafikmiljöer. Gående och cyklister skulle inte behöva korsa bilvägar, och bilister skulle inte störas av gående eller cyklister.

Tätt och lågt

Reaktion mot den funktionalistiska doktrinen om hus i park och spatiösa, friliggande hus. Istället skulle man bygga tätt med låga hus för att uppnå en stadsmässig struktur.

Utfackningsvägg

Icke bärande yttervägg placerad på bjälklaget mellan bärande innerväggar eller pelare.

Valmat tak

Tak vars båda kortsidor avslutas med ett takfall istället för ett vertikalt gavelparti.