Observatoriet

Svanelyckan 3
Observatoriet
Information
Namn	Observatoriet
Adress	Svanegatan 9
Byggnadsår	1865-67
Kulturhistorisk värdering	Kulturhistoriskt värdefull byggnad

En mångårig projektering föregick uppförandet av Universitetets nya observatorium, och flera olika ritningsförslag presenterades. Slutligen antogs det projekt till observatorium som uppgjorts av byggmästare P. C. Sörenson. För fasadernas utformning svarade Helgo Zettervall. Pulkovaobservatoriet, uppfört 1839 utanför Sankt Petersburg, anses utgöra en förebild.

Byggnadsplanen är i det närmaste korsformad med ett kvadratiskt mittparti i två våningar samt fyra lägre flyglar. Det cirkelrunda observationstornet skjuter upp över mittkvadranten med ytterligare en murad våning samt en cylindriskt trätorn. Detta kan vridas på ett kullager så att tornets öppning kan ställas in i valfritt väderstreck.

Tornets inre del består av en massiv murkärna som utgör fundament för de astronomiska mätinstrumenten. Mellan tornets yttermur och fundamentet löper en spiraltrappa.

Den västra flygeln är större än de övriga och till skillnad från dessa uppförd av trä. Byggnadsdelen inrymmer en meridiancirkel. Syftet med träkonstruktionen var att undvika alltför stor skillnad mellan utom- och inomhustemperaturen.

Observatoriebyggnadens fasader är utförda i en medeltidsinfluerad stil med dekorativt utfört tegelmureri i gult tegel. Mittfyrkanten har krenelerade hörnpartier, vilka förbinds genom ett gjutjärnsräcke. Även flyglarna har krenelerade gavelpartier. Vid takfoten på samtliga byggnadsdelar löper spetsbågsfriser. Fönstren är i flyglarna spetsbågsformade, medan mittkvadrant och torn har mycket smala rundbågsfonster. Den träbyggda flygeln har vitmålad fjällpanel med rik dekor, bland annat på vindskidan.