Nätstationer i centrala Lund - Kommunaltekniska verk i Lunds kommun

Nätstation för eldistribution till konsumenterna finns i så gott som varje kvarter i centrala Lund och även tätt på landsbygden och i kransorterna. Funktion är distribuering av el till konsumenterna. Elektriciteten matas från mottagningsstationerna (byggnaderna som presenterats här ovan) till nätstationerna och vidare till kabelskåpen, som finns i det närmaste i varje gathörn, och därifrån till varje fastighet. Nätstationerna ovan mark kan indelas i några tidsmässiga grupper utifrån exteriör utformning och byggnadsmaterial. Förutom att nätstationerna är inrymda i små fristående byggnader kan de också vara inbyggda i källare eller i andra byggnader, exempelvis flerfamiljshus och parkeringshus eller vara helt underjordiska. En del äldre underjordiska stationer är svåra att arbeta i eftersom stegen ner ofta är brant. I centrum byggs idag framförallt underjordiska nätstationer av den anledningen att de inte påtagligt ska påverka upplevelsen av stadsmiljön och arkitektoniskt eller kulturhistoriskt värdefulla områden negativt. För att klara belastningen byggs nya nätstationer idag vid varje bebyggelseområde som byggs ut eller vid förtätningar. Varje nätstation har ett maxantal kunder.

Stationer

Elias Fries park, Galgevången 2:6, Lund

Byggherre Lunds Elverk. Ägare Lunds Energi. Transformatorstationen uppfördes kring 1950 då området bebyggdes. Används som transformator. Detta är troligen den äldsta bevarade transformatorstationen i Lund. Ritningen är gjord av en konsulterande ingenjör med signaturen B.N. samt granskad och godkänd av stadsarkitekt Carl Ossian Klingspor. Det är också tänkbart att Bengt Jörgen Jörgensen, som ritat de samtida kringliggande hyreshusen, är ansvarig för transformatorstationen.

Transformatorstationen finns i anslutning till Elias Fries park vid en lekplats. Det är en till planen rektangulär station med tegel och spritputsfasader. Taket är högt, valmat sadeltak klätt med omålad ståndfalsad plåt. Taket var tidigare grönmålat och ut mot lekplatsen fanns ett skärmtak av lättbetong. I östra kortsidan finns en moder aluminiumdörr. Fönster saknas helt. Stationen är väl integrerad i parkmiljön. Den är genomtänkt och ovanlig och märklig i sin utformning för en transformatorstation.

Vy Norr
Vy Söder

Nätstationer i rött tegel

Till plan kvadratiska eller rektangulära byggnader i rött maskinslaget tegel vilande på betongsockel. Det plana gjutna taket är klätt med falsad grönmålad plåt med rundad taksarg, fotränna och stuprör i plåt. Åldermansgatan har bevarad dörr och teglet är räfflat. De övriga har slätt tegel och dörrarna är ersatta med nya i aluminium. Stationen på Ringvägen är eventuellt utbyggd eftersom fasadteglet skiljer sig åt något i färg. Det även möjligt att man ursprungligen uppförde den i olika tegel, kanske på grund av materialbrist. En femte station i samma utförande, men med rödmålat fasadtegel, finns på Tornavägen. Stationen på Revingegatan är sannolikt den första av denna typ och byggdes under slutet av 1940-talet när kabelnätet utökades.

Revingegatan/ Tullgatan.
Öresundsvägen. Invändigt ombyggd utrustning 1980-talet och 2002.
Ringvägen
Åldermansgatan, Länsmannen 6.

Gult tegel, sadeltak

Gyllenholmsgatan/Arkivgatan.

Tegelfasad och motfallstak

Dessa representerar Lunds typstationer från 1960-talet. En tidstypisk modernistiskt utformad station innan prefabricerade material helt tagit över.

Bild 1
Bild 2

Bild 1 - Thulehemsvägen, Mårtens Fälad, gult fasadtegel som målats ljusgult och motfallstak.
Bild 2 - Klostergården, rödmålat tegel, motfallstak med taksarg och plåtskoningar i kopparplåt.Sockeln är klädd med Höganäsklinker. Även på Sunnanväg, Klostergården finns en nätstation i samma utförande.

Vit kalksandsten, plant tak

Mexisten, en variant av kalksandsten, blev snabbt ett populärt byggmaterial. Nätstationerna från sent 1960-tal är uppförda i det nya materialet.

Bilder - Norra fäladen. Uppförd år 1968 med vitt fasadtegel, kalksandsten, med plant plåttak. Taksarg och stuprör har varit av kopparplåt men ersatts på senare år med målad plåt. Sockeln är klädd med Höganäs klinker. Invändig utrustning och takarmaturer i original. Skylt med texten Lunds Elverk på fasaden. De flesta nätstationerna har ersatta dörrar, uppgraderad utrustning och invändiga armaturer är ersatta med lysrör.

Betongelement med yta av sjösten

Nätstationer från 1980-talet i betongelement med yta av sjösten, takplatta i betong och aluminiumdörrar. Stationerna är tidstypiska när byggmetoderna effektiveras och de prefabricerade elementen tar över. De flesta nätstationerna är bemålade med graffiti.

Drottensgatan.
Lingonstigen.
Sankt Månsgatan.
Gasverksgatan.

Betongelement

Bild 1
Bild 2

Bild 1 - Råbyvägen. Nätstation i betongelement med tak av betongplatta. Kabelskåp till vänster i bild.
Bild 2 - Sankt Petri Kyrkogata, intill folkbiblioteket. Betongstomme med plant tak. I stadskärnan har nätstationer målats gröna och klätts in med en pergola och växter för att inte ta en dominerande plats i kulturmiljön.

Plåt och underjordisk nätstation

Bild 1
Bild 2

Bild 1 - Hantverksgatan. Fasad i målad plåt, tälttak klätt med papp. Nätstationen var tidigare underjordisk men byggdes om till ovanjordisk på grund av svårigheter att ta sig ner.
BIld 2 - Dalbyvägen, Östra Kyrkogården. Luckorna i marken leder till en underjordisk nätstation.