Mellan Trollebergs- och Papegojevägen - Papegojelyckan 7-10
Marken mellan Trollebergsvägen och Papegojevägen motsvarar fyra av de mindre lotterna i Papegojelyckan. De styckades 1899-1905, den ena efter den andra, upp till byggnadstomter. Idag ligger där tre kvarter med trettiotvå tomter, bebyggda 1893-1936 med villor och mindre hyreshus.
Papegojelyckan 7
Lotten var den första inom Papegojelyckan som blev helt bebyggd och motsvaras nu av de sex tomterna kv Falken 15-19 utmed Trollebergsvägen. Lotten köptes 1886 av snickaren Nils J Wallin, som 1893 i dess östra del uppförde ett bostadshus åt sig själv. Resten av lotten styckades 1899 upp i fem byggnadstomter som 1900-01 bebyggdes med lika många hus i en tidstypisk tegelarkitektur. Husen hade pappklädda tak och oftast fyra smålägenheter, 1:or och 2:or, som värmdes av kakelugnar och kaminer. På gårdarna låg brunnar och utedass.
Papegojelyckan 8
Lotten, som motsvaras av kv Lärkan, köptes 1869 av torparen Jöns Olsson, som även arrenderade Pilahusen med tillhörande mark på andra sidan Trollebergsvägen (se Hyveln). En av hans söner övertog lotten 1889 och sålde den 1904 till byggmästare Nils Ekström från Malmö, som samma år lät stycka upp den till sex byggnadstomter. De två östligaste såldes 1904 och de fyra andra köptes i januari 1905 av sjömanen Olof Jönsson från Limhamn, som i sin tur successivt sålde dem vidare. På nr 9 längst i väster uppförde han 1908 ett litet boninghus åt sig själv.
På de tre tomterna i öster uppförde sex malmömurare 1905 tre mera stadsmässiga hyreshus i rött maskinslaget tegel. Tomterna i väster bebyggdes 1907-14 med tre små, långt indragna, hus.
Papegojelyckan 9 och 10
Lotten nr 9 (nu kv Taltrasten) och nr 10 (nu västra delen av kv Falken) köptes i omgångar 1855 och 1874 av husägaren Nils Olsson. Han hade även en mindre bondgård på tomten 369 i kvarteret Kilen. Genom arv komplicerades ägoförhållandena, men 1896 förvärvade en av arvingarna, garvare Anders Nilsson i Göteborg, större delen av fastigheten. I en 1905 upprättad styckningsplan lades området ut till 22 byggnadstomter. Planen avviker något från dagens förhållande då den förutsatte en nord-sydlig väg genom kv Taltrasten. Av någon anledning kom tomtförsäljningen inte igång och 1915 köptes marken av Anders Nilssons syster, handelsidkerskan Elise Nilsson.
De 20 tomterna, som det slutligen blev inom kv Taltrasten och västra delen av kv Fasanen, såldes och bebyggdes under två perioder, 1923-26 och 1931-36. Som byggherrar stod olika sorters arbetare, med byggnadshantverkare som största enskilda grupp, och ett par stationskarlar. Husen har en relativt enkel karaktär och det absoluta flertalet hade två smålägenheter, 1:or och 2:or. Blott någon enstaka lägenhet var större, och i två hus fanns endast en 2:a. Flertalet av 20-talshusen saknade centralvärme och värmdes av kakelugnar och kaminer. I fem av husen fanns endast ett gemensamt wc. Flera av husen har en för sin tid lite ålderdomlig karaktär, och det märks att de inte är ritade av någon av stadens mera framträdande arkitekter. Minst fem är ritade av den på väster så flitige byggmästaren Axel Larsson. I andra fall fick olika ritkunniga byggnadshantverkare fungera som arkitekter, och ett par hus ritades av byggherrarna själva.
Bevaringssynpunkter
Flertalet av husen har idag omvandlats till enfamiljsvillor, men till det yttre har området i stort behållit sin ursprungliga karaktär. Dock har en del hus i kv Lärkan genomgått större ombyggnader. Områdets kvalité ligger mycket i dess lågmälda karaktär med små förhållandevis anspråkslösa hus i stora trädgårdar. Än gal tuppar vid Trastvägen och i kv Taltrasten har många av trädgårdarna bibehållit en äldre utformning med buxbomskantade rabatter och stora nyttoland.
På papperet är förändringarna desto större. Enligt en stadsplan från 1961 skall större delen av förgårdarna längs Trollebergsvägen tas i anspråk för en breddning av vägen. För att bli av med sex utfarter mot Trollebergsvägen skall en gata, Kråkvinkeln, läggas ut mellan kvarteren Fasanen och Lärkan, vilket också är orsaken till uppdelningen i två kvarter.
- Om-, till- och eventuella nybyggnader skall i skala, färg och materialval samt placering på tomten anpassas till den äldre omkringliggande bebyggelsen.
- Grönskan utgör ett väsentligt inslag i stadsbilden, och då speciellt den på förgårdarna. Förgårdarna skall hållas planterade och eventuell hårdgörning bör minimeras. Positivt är om trädgårdarna med en äldre utformning kan bibehållas till sin karaktär.
- Av stor betydelse för gaturummet är också tomtmarkens avgränsning mot gatan. Företrädesvis bör häckar eller galvaniserade nätstaket väljas, medan murar och plank är olämpliga. Äldre grindar bör bibehållas.
- Av speciell vikt är miljön längs Trollebergsvägen, Lunds gamla infartsgata från väster. En breddning enligt 1961 års stadsplan skulle innebära en drastisk förvanskning av miljön. Som grupp betraktad har också sekelskiftsbebyggelsen längs Trollebergsvägen ett betydande kulturhistoriskt värde.
