Malmö-Simrishamn - Järnvägens och bilens miljöer i Lunds kommun
Öppnad
Malmö-Dalby, 25 km, 1892
Dalby-Tomelilla, 44 km, 1893
Tomelilla-Simrishamn, 27 km, inköpt 1896 (öppnad 1882)
Nedlagd
Malmö-Simrishamn, 96 km, 1970
Trafikplatser och banvaktsstugor (Lunds kommun)
Dalby bv (riven)
Dalby stn (stationshus med uthus kvar, övriga byggnader rivna)
Björnstorp stn (kvar, ombyggd)
Björnstorp bv (riven)
Krutladan bv (riven)
Veberöd V bv (riven)
Veberöd stn (stationshus och våghus kvar, övriga byggnader rivna)
Veberöd Ö bv (riven)
Ljungen bv (kvar, ombyggd)
Klostersågen bv (kvar)
Klostersågen stn (kvar)
Järnvägen byggdes för att komplettera Malmös järnvägsförbindelser österut, och troligen för att förekomma Lunds järnvägsplaner åt det hållet. Sträckningen bestämdes till Staffanstorp-Dalby- Veberöd-Sjöbo-Tomelilla där man anslöt till den befintliga järnvägen mellan Simrishamn och Tomelilla. Det var samma sträckning som riksvägen från Malmö österut till Sjöbo, därefter gick riksväg och järnväg i olika sträckningar. Järnvägsbolaget fick namnet Malmö-Tomelilla Järnväg och bygget startade vid årsskiftet 1891/92. Banan öppnade i sin helhet 1893 och endast tre år senare inköptes banan Simrishamn-Tomelilla och järnvägen fick därefter namnet Malmö-Simrishamns Järnväg (MSJ), vanligen kallad Simrisbanan.
Alla järnvägsbyggnader uppfördes i rött Veberödstegel, kanske inte så konstigt då tegelbruken i Veberöd hörde till en av banans största godskunder. Alla byggnader hade också tak lagda med ett falsat taktegel från Veberöd. Detta gällde även tvärbanan till Bjärsjölagård. Små detaljer som bidrog till en enhetlig karaktär.
Banan blev en av de viktigare privatbanorna i Skåne. Godstransporterna omfattade framför allt sten och grus, betor och betmassa, stenkol och koks, ved och trävaror, tegel, spannmål och gödningsämnen – tämligen ordinära godsslag för en skånsk privatbana. I likhet med andra privatbanor övertogs MSJ av staten 1943. När allt mer gods flyttades över på landsväg och privatbilismen ökade avtog SJ:s intresse för banan, som nedlades 1970. Behovsgodstrafik från Malmö till Dalby stenindustri och från Tomelilla till Sjöbo fortgick dock in på 1980-talet.
Banan låg sedan kvar som så kallad beredskapsbana i händelse av krig eller annan stor samhällskris. I början av 1990-talet revs rälsen upp på sträckan genom Sjöbo kommun och därefter har också rälsen mellan Staffanstorp och Dalby stenbrott rivits upp. Däremot ligger den kvar öster om stenbrottet och fram till Sjöbo kommungräns. Det natursköna avsnittet mellan Björnstorp och Veberöd används för dressincykling. Detsamma gäller sträckan från Tomelilla till Fyledalen.
Järnvägen mellan Malmö och Staffanstorp ligger kvar, men trafikeras inte. Banvallen finns kvar i så gott som hela sin sträckning. Simrisbanan är en av de järnvägar som det finns planer på att bygga upp igen. I vilken omfattning den skulle återuppbyggas och om det skulle vara i ursprungligt läge eller i ett nytt är inte klart. Järnvägssträckan med dess järnvägsmiljöer och stationssamhällen utpekas som särskilt värdefull i länsstyrelsens regionala kulturmiljöprogram.