Möllevångshemmet
Till 1874 års landstingsmöte hade kontraktsprosten Carl Bothstein och landstingsman Mårten Trulsson motionerat om att man skulle ta sig an vården av de förståndshandikappade barnen i länet. En kommitté tillsattes som skulle utreda frågan om upprättandet av "vård- och uppfostringsanstalter för de idiotiska barnen". Den undersökte olika vårdformer och föreslog att en anstalt skulle byggas på landet "hvarest tillfälle till passande sysselsättning och tillgång på frisk luft företrädesvis äro för handen", men inte alltför långt bort från någon stad där läkare fanns. 1876 köpte man in 6 tunnland av lantbrukare Alb. Möllers lott nr 11 i Möllevången med tillträde 1 oktober 1877. Byggmästare C Mortensson i Malmö fick i uppdrag att upprätta ritningar och kostnadsförslag till en huvudbyggnad och till ett uthus inrymmande verkstadslokaler samt lek- och gymnastikrum. Inklusive inhägnad, plantering och brunnsgrävning gick det hela på 71 850 kronor. Den 7 december 1878 var anläggningen invigningsklar. Året därefter byggdes ett hus som förutom vaktmästarebostad även innehöll stall och foderlada. Anläggningen hade plats för 25 elever som enligt reglementet skulle bestå av mera utvecklingsbara efterblivna barn. Redan 1883 fanns där dock 33 elever och huvudbyggnaden byggdes därför till så att man skulle kunna ta emot 50 elever, och snart var där istället 55. Det visade sig svårt att finna plats för de elever som blivit för gamla men inte kunde placeras ut i samhället. Styrelsen påtalade därför fr o m 1888 regelbundet behovet av ett arbetshem för äldre elever, och för ändamålet köptes ytterligare mark väster om det ursprungliga området. Det dröjde dock ända till 1921 innan ett arbetshem med plats för 20 män stod klart. Det hade ljusa gulvita fasader och kallades för gula skolan. För att möta det kontinuerligt ökande platsbehovet skedde under årens lopp ett antal ny- och tillbyggnader.
Under 1940-talet påbörjades utflyttningen från Möllevångshemmet och ett antal äldre elever överflyttades till ett nyinrättat arbetshem i Blinkarp.
Efter det att lagen om obligatorisk undervisning och vård av alla bildningsbara sinnesslöa tillkommit 1944 ökade lokalbehovet drastiskt och arkitekt Hans Westman fick i uppdrag att rita en omfattande utbyggnadsetapp. Medel beviljades till en skolbyggnad, upptagningshem för barn under skolåldern och tillbyggnader på huvudbyggnaden. Skolan skulle byggas först men skolöverstyrelsen, som ansåg att salarna var för stora, försenade projektet så att det hejdades av byggstoppet efter andra världskriget. Först 1954-55 byggdes skolbyggnaden, en lång trevåningslänga i gult tegel, och upptagningshemmet. Det senare ligger vid Margaretavägen och består av fyra sammanbyggda längor kring en gård. Efter färgen på teglet kallas den för Röda skolan.
Den nya omsorgslagen från 1967 kom att bli början till slutet för Möllevångshemmet. Den föreskrev att verksamheten skulle decentraliseras och att de förståndshandikappade i största möjliga utsträckning skulle flyttas ut i samhället. Gula skolan revs tillsammans med en del andra byggnader 1970 och på dess plats uppfördes 1971-72 landstingets nya kanslihus efter ritningar av Klas Anshelm. Skolbyggnaden från 1954 byggdes 1973 om till vårdskola samtidigt som en större byggnad för vårdskolan uppfördes vid dess västra ände efter ritningar av Kjell Aage Nilsson. Även upptagningshemmet byggdes 1980 om åt vårdskolan. Kommun-Data flyttade 1974 in i den gamla huvudbyggnaden och 1987 byggdes den om, samtidigt som KommunData även lät uppföra en nybyggnad, ritad av Bo Sjöström/K-konsult, vid Margaretavägen.
Framför huvudbyggnaden hade 1879 anlagts en engelsk park efter ritningar av länsträdgårdsmästaren. På norra sidan fanns en lekplan och västerut bredde trädgården med fruktträd och bärbuskar ut sig. Det hela omgavs av skyddsplanteringar. Under tidens lopp ägnades mycket intresse åt trädgården och ovanliga växter och buskar införskaffades från Tyskland. På 1920-talet karaktäriserades Möllevångshemmet som den vackraste sinnesslöanstalten i Sverige. Av trädgården finns enstaka träd samt en konstgjord gravhög med stenpartier kvar, men utemiljön domineras idag av parkeringsytor och gräsplaner. Önskvärt vore om planen framför huvudbyggnaden åter kunde ges en något lummigare karaktär. Möllevångshemmet hette från början Malmöhus läns Idiotanstalt. Naturligtvis hade inte ordet idiot samma klang då som idag. Efter 1905 kallades det för Möllevångshem. Även det har i Lundaslang getts en negativ prägel i uttryck som: "Du är rent mölle".
Källor
- Hagman (manus)
- Jacobson, Lars-Olof: Omsorger i hundra år: en minnesskrift om arbetet för de psykiskt utvecklingsstörda 1878-1978, Landstinget, Lund 1978 (swe). Libris 178829.