Lunds stadskärna - Industrimiljöer i Lunds kommun
Historik
Stadens äldsta industrier är belägna i innerstaden. Här har hantverk i flera fall utvecklats till industrier. Eftersom vi valt att inrikta undersökningen mot kvarvarande bebyggelse från 1800-talets mitt till nutid behandlas inte de allra äldsta verksamheterna här. De äldre verksamheterna inrymdes ofta sekundärt i magasin eller uthus och i en del fall i bostadshus, ett exempel är de korsvirkesbyggnader som inrymt delar av garverirörelser i kvarteren Östertull vid Östra Mårtensgatan och Glambeck vid Lilla Södergatan.
Områdets karaktärsdrag
I Lunds stadskärna finns några rester av äldre industriella produktionsmiljöer. Även om nästan all kvarvarande bebyggelse tillkommit under industrialismens epok är bebyggelsekaraktären inte präglad av industriella produktionsmiljöer.
De flesta miljöer som uppförts för industrin har senare rivits eller fått annan användning. De byggnader förknippade med 1800- och 1900-talets industrirörelser som finns kvar idag, är inte nödvändigtvis representativa för hur fabriksbebyggelse en gång utformades. De byggnader som finns kvar har troligen överlevt därför att de legat utanför exploateringsområden, använts kontinuerligt eller anpassats för nya verksamheter. Vår redovisning bygger på den bebyggelsemassa som återstår idag. Med utgångspunkt i kommunens bevarandeprogram har vi hittat industrimiljöerna.
Innanför vallarna finns 13 byggnader/miljöer som vi vill beteckna som präglade av industriell produktion (se listan nedan). De kvarvarande industrierna finns spridda över området men med det gemensamt att de nästan alla ligger på gårdarna. Den kanske mest iögonenfallande och välkända miljön är Armaturfabriken invid stambanan. De övriga ligger i flesta fall på bakgårdar, dolda från gatan. Till Lunds innerstad, dock ej innanför vallarna, kan även räknas Bryggeriet på Kävlingevägen och Leksaksfabriken på Karl XI:s gata. Alla byggnader innanför vallarna har inventerats i samband med upprättandet av bevarandeplanerna. Av de byggnader som tidigare pekats ut som ”kulturhistoriskt och/eller miljömässigt värdefull byggnad”, har några en prägel av industriell produktion, av dessa har byggnaderna i kvarteret Färgaren rivits och ersatts med bostadshus. Även hus som inte betecknades som värdefulla i tidigare bevarandeprogram har rivits efter 1979-81, det gäller bageriet i kv Bagaren, skofabriken i kv Ugglan. Det finns inga skorstenar med ursprung i industriell produktion kvar i det inre stadslandskapet. Den höga skorsten som kan ses på äldre bilder på Salanders gård på Bredgatan är riven. De fabriker som fanns intill Bangatans östra sida och längs Trollebergsvägen är idag rivna.
Beskrivning av enskilda fastigheter/anläggningar
Carl Holmbergs armaturfabrik på Trollebergsv 1, (Kv Armaturen)
Lunds kanske mest välkända äldre industrimiljö byggd 1890, tillbyggd 1896-97, 1906 och 1947. Byggnaderna är bevarade och inredda till kontor. Byggnaderna utgörs av trevåningshus som omger en överbyggd gård längs stambanan som går öster om fastigheten. Sockeln är av huggen grå granit. Fasaderna består av rött tegel. Delar av fasaden är dekorerad med övedssandsten och dekortegel. Byggnaderna är, trots olika byggår, enhetliga i utförande. Fönstren är i några fall äldre korspostfönster i trä och i andra fall sentida, utförandet skiljer sig från våningsplan där rundbågiga, stickbågiga och fönster med rakt avslut finns. Samtliga snickerier är grönmålade. Taket på den övertäckta gården är täckt med svart papp och försett med takfönster av olika utformning. Taken är plana och försedda med en låg sarg som på några partier dekorerats med namnkornisch som begränsas av toureller. Portomfattningar är huggna i granit, de äldre portarna finns kvar innanför de nya aluminiumportarna. Byggnaderna är försedda med rödmarkering i bevarandeplanen.
Östertull 30 (Ö Mårtensgatan 10A o B)
Delar av en garverigård från 1800-talet i korsvirke med bränt tegel. En byggnad finns kvar men den är hårt restaurerad och används idag som bostad.
Lilla Södergatan 6 (Glambeck 3)
Korsvirkesmagasin från 1801. Det ska ha fungerat som uthus till garverirörelsen och inrymde stamp, barkhus, stall, foderlada, loge, sädesgolv och torkvindar för skinn. Byggnaden har restaurerats med moderna material och färgsättning.
St Södergatan 19/Lilla Tvärgatan 2, Lilla Södergatan 12. (Murgrönan 1)
Bryggeri och hökeri startat 1821 och tillbyggd under 1800-talet 1843 och 1882. Verandans överdel är inklädd i panel och har enligt uppgift fungerat som kylskepp till bryggeriet. Bryggeriet var i drift till 1960-talet. Förutom det stora bryggeriet på Kävlingevägen fanns även bryggeri i kvarteret Trädgården.
Lilla Fiskaregatan 13 o 11 (Fiskaren 6 o 7)
En verkstadsbyggnad från 1878, på gården i mitten av kvarteret. Uppförd i gult tegel med utsökta gjutjärnsdetaljer i form av spetsbågiga gjutjärnsfönster och små lejonhuvud. Idag fungerar byggnaden som restaurang. Ej markerat i föregående bevarandeprogram.
Berlingska boktryckeriet på gården till Lilla Gråbrödersgatan 3
Byggt 1891, tillbyggt 1899 och 1947. En trevånings fabriksbyggnad med källare uppförd i gult tegel med våningsskiljande lister med putsdragna profiler. Ombyggt till kontor men med bevarad exteriör och de äldre gjutjärnsfönstren bevarade. Ett trapphus kröns med ett tornliknande tak. Till Berlings hörde även ett gatuhus i renässansstil 1888, ombyggt 1919. I bottenvåningen inrymdes 1888 sätteri och lagerrum och i övervåningen stilgjuteri och magasin. Till detta finns även en envånings magasinsbyggnad från 1868 men detta har moderniserats genomgripande. Bortsett från korsvirkesmagasinet är byggnaderna försedda med rödmarkering i föregående bevarandeprogram. Berlingska boktryckeriet blev aktiebolag 1888 och hade en bit in på 1800-talet cirka 100 anställda.
Västergatan 4 (Myntet 17)
På gården finns en fd skofabrik uppförd i två våningar samt inredd vind i rött tegel. Verksamheten växte fram ur hantverksmässig tillverkning som bedrevs i en gårdsflygel tillfogad det befintliga gatuhuset 1885. 1906 fick man bygglov för skofabriken på gården. 1977 fick man bygglov för att skifta fönstren från småspröjsade sexluftsdelade fönster till tvåluft. Byggnaden är förmodligen bevarad men vi kom inte åt byggnaden vid inventeringen. Byggnaden är ej rödmarkerad i föregående bevarandeprogram.
Grönegatan 11 (Sankt Clemens 12)
Byggt 1923 av handskfabrikör A Möller som fabrik och kontor i två våningar med putsade fasader och dekorativa ankarslut. Ritat av Alfred Persson. Bevarat, ej rödmarkerat i föregående bevarandeprogram.
Kulturen 25
Tryckeribyggnad uppförd 1939 för H Ohlssons boktryckeri som enligt en skylt var i gång mellan 1862 och 1984. Byggnaden ligger på gården bakom ett tvåvånings gatuhus. Byggnaden är i tre hela våningar och en indragen vindsvåning under ett flackt tak. Den västra fasaden, mot S:t Annegatan, är möjligen delvis äldre. Den är i rött tegel och innehåller stickbågiga fönsteröppningar. Entrépartiet är markerat i puts. Fasaderna mot norr och öster är putsade. De äldre gjutjärnsfönstren är bevarade. Huset är kontoriserat. Rödmarkerat i bevarandeprogrammet.
Bredgatan 6-8 (Paradis 37-38)
Husen är byggda 1851, 1862 och 1900. Under 1800-talets senare del och 1900-talets början har en handskfabrik inrymts i gården. Verksamheten startade under 1870-talet och utvidgades senare. Gårdshuset är uppfört i gult maskinslaget tegel och taket är belagt med rött tegel. Huset är likt samtida bostadshus och används som bostad idag. Gårdshuset är inte rödmarkerat i bevarandeprogrammet.
Bredgatan 10-12 (Paradis 39/40)
I gårdshusen var Salanders textilfabrik inrymd och man bedrev verksamhet där till 1979. En del av bebyggelsen vid norra tomtgränsen är från 1873-74. Den östra gårdslängan byggdes till 1894 och 1900. Ett ångpannehus byggdes 1897 då också en upphöjd täckt gång byggdes från magasinet till fabriken. Bara två år senare, 1899 byggde man till pannhuset för att kunna få plats med ytterligare en ångpanna. Bebyggelsen har förändrats och byggts om- och till under 1900-talet. En brand skadade delar av byggnaderna 1937. 1939, några år före Salanders övertagande av Sockerraffinaderiet Öresunds lokaler, planerade man att bygga en ny stor fabrik efter Mogens Mogensens ritningar. Bygget blev dock inte av och i takt med utvecklingen på Spoletorp avtog förändringstakten på Paradis. 1950 planerade man återigen en genomgripande ombyggnad och rev delar av gårdsbebyggelsen. 1962 inredde man garaget (byggt 1947) till pannhus och byggde en 22 meter hög skorsten som idag är riven. Byggnaderna är uppförda i gult tegel i 2 ½ plan med åt gården brutet pulpettak, åt gamla kirurgen är byggnaderna i tre våningar med attickavåning. Fönstren är i delar av gårdsfasaderna markerade med rött tegel. Miljön är förändrad efter nedläggningen, fönster och dörrpartier har byggts om men fortfarande finns en del av den industriella karaktären kvar. Stora delar av gårdsplanen är fortfarande stensatt även om en del ytor har asfalterats. Gatuhusen är rödmarkerade i det föregående bevarandeprogrammet men inte gårdshusen.
Bredgatan 28 (Paradis 48)
På gården finns ett tre och en halvvåning högt magasinshus, byggt i gult tegel till Carl Th Lundboms garveri som etablerats 1871. Bland det äldsta ritningsmaterialet finns en som visar inredningen av en barkkvarn, maskinrum med skorsten och en verkstad i en envåningsbyggnad på tomten. Bark var det material som användes för garvning innan arsenik och krom började användas. Nästa ritning, daterad 1885, visar en planerad förändring av en stor korsvirkesbyggnad i två våningar som i bottenvåningen innehöll 40 stora garverikar. Det finns även ritningar som visar inredningen av en torkugn 1888, en ny panna 1890. En ritning från 1899 visar ett utförande likt den byggnad som finns på gården idag. I bottenvåningen finns idag en restaurang och de gjutjärnskolonner man kan se i restaurangen visar att det var Rudelius & Boklund som göt dessa. Kolonnerna är synliga på en tillbyggnadsritning från 1909. Byggnaden har kontoriserats och ett utanpåliggande trapphus i betong har tillfogats. Huset är inte rödmarkerat i föregående bevarandeprogram.
Mårtenssons orgelfabrik, Bredgatan 36
Hantverksmässig produktion av orglar startad 1909 och sen 1917 på nuvarande plats. Byggnader i en våning under sadeltak, en mindre del i två våningar.
Leksaken 5 o 6 (Karl XI:s gata/Nils Bjelkegatan)
Fd Svenska leksaksfabriken. Fabriken byggdes 1895 men gick i konkurs 1898. Efter det startades tillverkning av bleckplåtsförpackningar under namnet Bleckvarufabriken. Fabriken brann 1908 och tillverkningen flyttades till Malmö medan fabriken i Lund byggdes om till bostadshus. I samband med detta höjdes byggnaden med en våning. Exteriört finns inget som idag skiljer byggnaden från bostadshus från samma tid.
Trädgården 11, Bankgatan
Fd Bomans cykel flyttade in i lokalerna efter ett bryggeri som byggdes 1893 och upphörde på 1950-talet. I bevaringsprogrammet från 1980 beskrivs att byggnaderna i en gårdsflygel innehåller en malttorka och att tvåvåningsbyggnaden på bilden innehållit bryggeri och mälteri. Fasaderna i gult tegel med spröjsade tvåluftsfönster i grön färg är välbevarade.
Rivna, i bevarandeprogrammet uppmärksammade miljöer
Lunds bryggeri (Bryggeriet 3)
Genomgripande ombyggt och delar revs när man under 1970-talets slut byggde om till bostäder efter bryggeriets nedläggning 1965. Tillverkning av öl och brännvin på platsen sen början av 1800-talet men en mer industriell omfattning sen 1870 då Lunds bryggeribolag bildades. Bryggeribyggnaderna inventerades av Riksantikvarieämbetet 1976 och fotodokumenterades av Kulturen. Fasaderna mot Kävlingevägen återstår, i övrigt är bebyggelsen riven och ersatt med bostadshus.
Lilla Fiskaregatan 14 (S:t Jakob 11)
Gårdshus i två våningar byggt 1894 för tobaksfabrik. Vi kom inte åt platsen för byggnaden vid inventeringen men 1998 beviljades rivningslov och bygglov för ersättningsbyggnad med samma volym och placering. Byggnaden var ej rödmarkerad i föregående bevarandeprogram.
Skolgatan 2/Råbygatan 11 (Bagaren 1)
Lunds arbetares Bageriförening inrymde det första bageriet i gårdsflygeln 1884. Ritningen från 1884 visar en plan för en byggnad i två våningar som upptas av en öppen sal omgärdad av ett galleri på två sidor i båda våningar. Ritningarna visar att salen planerats för Folkets hus. Nästa ritning är daterad 1903 och visar att man slagit samman gården väster om och kunde planera för ytterligare utökning. Denna gång redovisas ”salsbyggnaden” från 1884 som en produktionslokal och tillbyggnaden med en ordentlig skorsten. 1922 inkom Carl Rosell med ritningar på ett nyklassicistiskt präglat bageri. Fasaderna uppfördes med rött tegel i 2 våningar, ett dekorativt betonat trapphustorn och en skorsten. I gatufasaden fanns butik. Stommen var av armerad betong. Bageriet lades ned 1972. Byggnaderna beskrevs i bevarandeprogrammet 1980 men är idag rivna och ersatta med bostadshus.
Östertull 30 (Ö Mårtensgatan 14)
här ska ha funnits ett bryggeri kallat Novilla ångbryggeri vars byggnader senare byggdes om till plåtslageri. Idag finns endast ett litet lusthus med namnet Novilla kvar på platsen.
Kv Färgaren/Kattesund
Industribyggnader till Borgs textilindustri byggda mellan 1866 och 1909. Bland annat fanns här ett spinneri uppfört i tre våningar 1867. Borgs hade sitt ursprung i ett äldre färgeri som utvecklades till textiltillverkning i större skala, på 1870-talet var man cirka 30 anställda. På 1950-talet, strax innan man blev uppköpta av konkurrenten Salanders, var man 230 anställda. Byggnaderna är rivna och ersatta med bostadsbebyggelse trots rödmarkering i bevarandeprogrammet.
Annetorps tegelbruk anlagt 1873
Ringugn och tvåvånings torklador, byggt i korsform. Som mest producerade man cirka 2 miljoner tegelstenar per år. Tegelbruket låg öster om korsningen mellan Baravägen och Bredgatan, ungefär där sjukhusets nybyggda parkeringshus ligger. Bruket lades ned omkring 1950 och allt är rivet.
Pålsjö tegelbruk
Anlagt på 1800-talets mitt och nedlagt cirka 1950 och sedan rivet. Det låg vid nuvarande LTH och de dammar som bildats av tidigare lertäkter finns kvar. Även här tillverkade man som mest cirka 2 miljoner tegel och dräneringsrör.
Ugglan 21 o 20 (Bankgatan 15)
Lunds skofabrik och disponentbostad från 1923. Fabriken som rivits någon gång efter upprättandet av bevarandeprogrammet var i två våningar med fasader av rött tegel under tak av säterimodell med dekorativt korsvirke och tegel likt det kvarvarande bostadshuset. Taket var belagt med rött tegel. Stommen var av armerad betong. Bostadshuset finns kvar. Ritningarna är signerade A. Persson.
Gasverket
Anlagt 1863 vid Gasverksgatan. Rivet trots rödmarkering i bevarandeprogrammet. Ingår dock inte bland industrier utan betraktas som kommunalteknisk anläggning.