Lunds Stadskärna UV - Kommunaltekniska verk i Lunds kommun

	Öresundsvägen. Revingegatan/Tullgatan. Ringvägen. Åldermansgatan Länsmannen 6. Lund.
	Tullgatan
Information
Namn	Nätstationer i rött tegel
Fakta	Nätstation, distribuering av el till konsumenter. Uppförda troligen på 1950-talet.
Område	Lunds Stadskärna
Motiv	Byggnaderna är uppförda i rött maskinslaget tegel med grönmålat falsat plåttak. De är funktionsanpassade nyttobyggnader som genom det röda teglet knyter an till den lokala traditionen. Det enkla utförandet och takutformningen följer rådande stilideal. Byggnaderna har ett välbevarat yttre uttryck dock har de flesta har uppgraderad utrustning och utbytta dörrar, på Åldermansgatan är dörren bevarad.

	Galjevången 2:6, Elias Fries park, Lund
	Transformatorstation
Information
Namn	Transformatorstation
Fakta	Byggherre Lunds Elverk. Ägare Lunds Energi. Uppförd kring 1950
Område	Lunds Stadskärna
Motiv	Detta är den äldsta bevarade transformatorstationen i Lund. Transformatorstationen är ovanlig, den är märklig i sin utformning för en transformatorstation. Byggnadens form och uttryck är välbevarat, plåttaket är nytt men i samma utförande som tidigare och dörren är ersatt med en ny i aluminium. Stationen är väl integrerad i parkmiljön. Ritningen är gjord av en konsulterande ingenjör med signaturen B.N. samt granskad och godkänd av stadsarkitekt Carl Ossian Klingspor. Det är också tänkbart att Bent Jörgen Jörgensen, som ritat de samtida kringliggande hyreshusen, är ansvarig för transformatorstationen.

	Töebacken 4, Lund
	Västra mottagningsstationen
Information
Namn	Västra mottagningsstationen, Lund
Fakta	Mottagningsstation, elektricitet. Uppförd 1969. Arkitekt är H. Rendahl och Y. Lundqvist. Arkitekterna startade i samarbete med Hakon Ahlberg eget arkitektkontor i Lund 1962.
Område	Lunds Stadskärna
Motiv	Byggnaden är uppförd på samma fastighet som Lunds första transformatorstation, platsen har lång kontinuitet med elektricitetsanläggningar. Byggnaden karaktäriseras av en stram tegelarkitektur som bryts upp genom mönstermurning, detaljer i koppar och fönster med vertikalverkan. Formspråk och detaljer som skärmtak ovan dörrarna är tidstypiska. Material av hög kvalitet och med lokal förankring genom det röda hårdbrända teglet är kännetecken. Även invändigt är materialverkan tydlig genom tegel, betonggjutning med mönster av gjutformernas brädor, glasade dörrar och glaspartier. Spår i golv och tak vittnar om att och var utrustning flyttats. Interiört har utrustningen delvis flyttats och uppgraderats men byggnaden är välbevarad, även flera elskåp samt detaljer som bakelitströmbrytare och vägguttag är bevarade i original. Utanför byggnaden finns ställverk med splitterskydd i betong.

Information
Vårdbiträdet, Systergatan 2, Lund
Vårdbiträdet
Namn	Ångkraftverket (med skorsten och kolgård)
Fakta	Ångkraftverk i bruk, uppfört 1953. Utökat i etapper
Område	Lunds Stadskärna
Motiv	De tre beskrivna byggnadskropparna, skorstenen samt kolgården belyser viktiga avsnitt i välfärdsamhällets utveckling i Lund. Skorstenen är även en betydelsefulldel i stadssiluetten. Ångkraftverket ligger direkt utanför riksintresset Lund (M87). Ångkraftverket försörjde ursprungligen lasarettet med ånga och varmvatten samt vissa universitetsinstitutioner med värme och täckte dessutom en del av lasarettets elbehov. 1967 träffades avtal mellan landstinget och Lunds stad om att staden ska överta ångkraftverket. Den första delen av ångkraftverket, med en koleldad ångpanna, uppfördes 1953. Byggnaderna och en kolpanna finns bevarad och utanför byggnaden finns kolgården. Kolgårdens fundament är bevarade och utgör en tydlig rundad avgränsning av tomten. Byggnaderna är uppförda i tegel och betong. En arkitektur som är präglad av sin tids estetiska ideal med lokal förankring genom rött tegel. I betongkonstruktionerna och taken kan man även utläsa tidsandan som präglades av kalla kriget. Byggnadens stil kan även jämföras med de kraftverksbyggnader som uppfördes i landet vid denna tid. Den höga skorstenen är en av få kvarvarande tegelskorstenar i Lunds stad och den mest framträdande. Den är i funktion idag och utgör en tydlig del i stadens siluett och är synlig på långt håll från många riktningar. Lasarettet har haft två tidigare ångpannecentraler, i kv. Paradis och Eskil 20, innan detta ångkraftverk. Eskil 20 revs 2011.

Information
Värmen 1, Lund
Södra verket
Namn	Södra verket, Klostergården
Fakta	Fjärrvärmeverk. Uppfört av Lunds Energi 1964- 1965. Arkitekt Hans Westman AB.
Område	Lunds Stadskärna
Motiv	Byggnaden är ritad av Hans Westman som är en av Lunds främsta arkitekter. Anläggningen är det första fjärrvärmeverket som uppfördes i Lund och byggnaden är välbevarad sedan uppförandet. Nya anläggningar har tillkommit i fristående byggnader. Fjärrvärmeverket är uppfört i tidstypisk arkitektur och en arkitektur typisk för just tidens värmeverk. Arkitekturen är påkostad, smäcker och välvald i material och detaljer. Fasaderna är glasade så att man skulle kunna se produktionen och tekniken. Glaset har således ett syfte och mycket viktigt för upplevelsen av byggnaden samt för tidsandan präglad av framtidsoptimism och viljan att stolt visa tekniken. Fjärrvärmeverket var och är en anläggning att vara stolt över, en symbol för samhället och välfärdssamhället. Ett tekniktempel.

Information
Bokbindaregatans gatlyktor
Gatlyktor, Bokbindaregatan
Namn	Gatlyktor elektrisk belysning
Fakta	Gatlyktorna är tillverkade vid Carl Holmbergs mekaniska verkstad i Lund.
Område	Lunds Stadskärna
Motiv	Gatlyktorna är ett tydligt minne och en markör över den industri som funnits i centrala Lund. Gatlyktorna från 1930-talet är från den tid när största delen av de tidigare gaslyktorna ersattes med elektrisk belysning. Lokalt tillverkade gatlyktor som är samtida med att funkisbebyggelsen uppförs i området.

Information
Östra Torn vattentorn, Lund
Vattentornet
Namn	Vattentornet
Fakta	Tornet blev klart 1975 och är cirka 28 meter högt. Arkitekt och konstruktör: KKonsult. Entreprenör: ABV-Vägförbättringar. Tornet vilar på en gjuten bottenplatta av armerad betong. 12 gjutna pelare bär upp själva vattenreservoaren. Hela tornet målades vitt redan från början.
Område	Lunds Stadskärna
Motiv	Vattentornet är idag en del i stadens siluett och utgör ett riktmärke både i staden och för Ideon Science Park i Lund. Det är tidstypiskt rationellt uppfört i glidgjuten armerad betong. Tornet är ovanligt genom att även stödcylindern i mitten används för vattenlagring. Uppförandet av vattentornet medförde att bebyggelsen kunde ökas i Lund även på högt belägna platser.

Information
Nätstation
Nätstation Klostergården
Namn	Nätstation
Fakta	Uppförd på 1960-talet, i samband med att bostadsområdet Klostergården uppfördes. Nätstationen är i funktion med både låg- och högspänningsställverk. Invändiga ändringar kommer att utföras på grund av säkerhetsskäl.
Område	Lunds Stadskärna
Motiv	Byggnaden är i stort sett behållen i originalutförande men dörren är utbytt. Invändig utrustning finns kvar i original. Den är typisk för Lund i sitt utförande med röda tegelfasader, detaljer i kopparplåt och plant betongtak. Dörrarna är ersatta. Byggnaden vittnar om elektricitetens och bebyggelsens utbyggnad.

Information
Magle Lilla Kyrkogata 17, Lund
Skyddsrum
Namn	Skyddsrum
Fakta	Skyddsrum byggt 1940 i befintligt hus
Område	Lunds Stadskärna
Motiv	Ett anspråkslöst utförande men tack vare handlingarna är funktionen klargjord. Ett exempel på skyddsrum från andra världskriget utfört enligt gällande föreskrifter i lagen. Besiktningen utfördes av den idag i Lund välkända arkitekten Ingeborg Hammarskjöld-Reiz.

Information
St Jörgens park, Lund
Ledningscentralen
Namn	Ledningscentralen
Fakta	Rustad för krig mellan mitten av 1950-talet och 1993. Ej i funktion idag.
Område	Lunds Stadskärna
Motiv	Under Sankt Jörgens park ligger civilförsvarets före detta ledningscentral. Den är idag övergiven men är ändå tydligt utläsbar när man väl uppmärksammar den och trots att den inte används är den välbevarad. Den är uppförd enligt det typiska utförandet av dessa anläggningar. Även placeringen i en park, halvt dold, är typisk. Ledningscentralen bär en viktig och om än relativt okänd men betydelsefull historia om världssituationen under kalla krigets dagar och om alla personer som engagerats i civilförsvaret på många olika sätt. De flesta ledningscentraler står i dag övergivna och är i många fall plomberade.