Lufthopperiet
| Thomander 23 | |
 Lufthopperiet | |
| Information | |
|---|---|
| Adress | Sandgatan 14 |
| Byggnadsår | Gathus tidigt 1800-tal omb. 1908, 1916, Dicksonska palatset 1904 omb. 1915-17, längan 1917 |
| Byggherre | 1904 R. Dickson, 1908-17 Major Thulin |
Gathuset utgör den sista resten av en stor gårdsanläggning som även sträckte sig över hela granntomten i söder.
Den äldsta beskrivningen av gårdsanläggningen är från 1850. Då låg det två envånings boningshus längs gatan och ytterligare tre hus innehållande stall, loge m. m. grupperade sig kring en smal gårdsplan. Den bakre delen av tomten upptogs av en stor trädgårdstomt.
Den södra delen av gårdsplanen kom sedermera att avstyckas och 1906 bebyggas med ett trevåningshus.
Gathuset är en lång envåningslänga med gul slätputs. Bottenvåningen har grönmålade sexrutade fönster med gamla beslag. Husets ålder år obekant men troligen från 1800-talets första hälft. Vid en ombyggnad 1908 fick det sitt nuvarande utseende med ett eternittäckt mansardtak och en frontespis.
Huset kom under en tid vid 1800-talets mitt att tjänstgöra som en studentkasern, döpt till Stenberg efter den dåvarande ägaren.
Gårdshuset inne på tomten uppfördes 1904 av friherre Robert Dickson, enligt uppgift som lekstuga åt barnen, och kallades för Dicksonska palatset. Det är ursprungligen en envånings byggnad med en stor djupt indragen altan och doriska halv- och helkolonner i trä. Takfoten är försedd med en tandsnittsfris. De stora bitvis smårutade fönsterna är vitmålade.
Huset förenades med gathuset genom en tvåvåningslänga med mansardtak 1917. Den vita slätputsade nordfasaden har utformats i en stram jugend, där klassicismens traditionella listverk har formats i mjuka böjar. Zettervallska villans och Lufthopperiets tomter slogs samman till sin nuvarande form 1897 av friherren Robert Dickson. Förutom Dicksonska palatset lät han även 1900 uppföra en numera riven länga längs den östra tomtgränsen inrymmande en skjutbana.
Fastigheten övertogs 1906 av makarna Thulin. De inrättade där Sydsvenska Gymnastikinstitutet, den första egentliga institutionen för sjukgymnastutbildning i Sverige. Det Dicksonska palatset byggdes ut och inreddes till gymnastiksalar, terapilokaler och personalbostäder. Gathuset inreddes med kök, matsal och korridorrum för eleverna. Sjukgymnastutbildningen upphörde här några år före major Thulins död 1965 och gymnastiksalen korn att övertas av Lilla Teatern.