Lindforska huset

Kulturen 24
Lindforska huset
Information
Byggnadsår	ca 1750
Byggherre	Professor Benzelius
Kulturhistorisk värdering	Kulturhistoriskt värdefull byggnad

Envåningslänga i korsvirke med valmat sadeltak och bred frontespis mot gården. Facken är slammade, vita mot gatan och gula mot gården, timren brunmålad och taket klätt med rött tegel. Gatufasaden har en hög sockel, murad i natursten och femton brunmålade, sexdelade fönster. I huvudentrén mitt på gårdsfasaden en grönmålad, rundbågig pardörr med rundbågigt överljusfönster. Fönsterna mot gården är kvadratiska, fyrdelade och grönmålade.

Huset är troligen byggt omkring 1750 som ny huvudbyggnad på gården åt den dåvarande ägaren professor Benzelius. Uppgiften kommer från den brandförsäkring som Ling tecknade 1807 när han blev ägare till gården. I beskrivningen av huset uppges timrau vara av ek, facken murade av bränt tegel och taket vara klätt med tegel. Bottenvåningen rymde sal, förmak, sängkammare, två kamrar, en alkov, ett kabinett, två handkamrar, kök och tre visthus. I frontespisen på vindsvåningen fanns förstuga, förmak, sängkammare, gästkammare och garderob.

1818 köptes detta hus och en del av tomten av professor Otto Lindfors som 1821 lät genomföra en grundlig renovering. Väggarna kläddes invändigt med bränd sten, nya golv och nya paneler gjordes i många rum. Fotträn och loft liksom samtliga fönsterkarmar i huset byttes ut. Av de brandförsäkringshandlingar som upprättades efter denna renovering framgår också att rumsfördelningen var densamma som på Lings tid, men nu uppgavs tre rum ha papperstapeter medan de övriga hade målade väggar. Exteriören var densamma som 1807.

Lindfors ägde huset under en mycket lång tid, från 1818 till sin död 1841, och därefter bodde hans hustru kvar och inte förrän 1882 sålde familjen fastigheten. Då professor Lindfors lär ha varit mycket gästfri och huset var ett av de större i staden blev det "Lindforska huset" känt under detta namn och har därför fått behålla det även som museibyggnad. Efter professor Lindfors' död 1841 delades bostadshuset och den ena halvan hyrdes ut.

1898 köptes tomten med hus av Kulturhistoriska föreningen och under de första åren var museets kansli inrymt i den västra delen. Den östra användes för museets vävskola och textilkonservering och för den skull togs innerväggarna bort. 1908 flyttades kansliet och den västra delen byggdes om till utställningslokal för de Lundaarkeologiska samlingarna.

1973 renoverades huset och idag finns i vastra halvan en fast utställning av Kilian Stobæus naturaliesamlingar medan den östra används för tillfälliga utställningar.