Kyrkoledshusen
Kyrkoled var namnet på en grind tvärs över Trollebergsvägen i gränsen mellan Lunds och Värpinges marker. I Värpinge hette Trollebergsvägen Kyrkovägen då den ledde till Värpingebornas församlingskyrka, S:t Peters Klosters. Kyrkoledshusen kom att bli namnet på en liten husklunga på ömse sidor om Trollebergsvägen, omfattande den östligaste delen av Värpinges marker. Liksom resten av Värpinge lydde området under Trollebergs och S:t Peters Klosters säteri. På 1700 års karta är området obebyggt, men från 1728 finns Kyrkoledshuset omtalat och från 1794 nämns det i plural.
Det äldsta huset var förmodligen en dubbelgård (senare stg 1058) omedelbart söder om Trollebergsvägen. Gården hade fem, senare sex längor kring en gårdsplan, som var delad i två hälfter. Boningshusen låg på rad längs östsidan, det nona av dem hade förnyats 1865 och det södra 1870. Den norra halvan av gården brukades från 1888 av arrendatorn Jöns Olsson som 1914 även övertog den andra halvan. Han friköpte byggnaderna 1927 i samband med att odlingsmarken togs ifrån honom för att läggas direkt under Trolleberg. Dessförinnan hade staden för Trollebergsvägens breddning 1919 låtit riva nordlängan samt gaveln på det norra boningshuset. Resten av gården köptes av staden 1961 och revs 1962.
I samband med enskiftet 1813 avgränsades den östligaste delen av Värpinges marker med en rät linje för Kyrkoledshusens invånare. På 1822 års karta finns två torp - det ena delat mellan två brukare - markerade norr om Trollebergsvägen. Dessutom ligger där fyra soldattorp. Tre av dem ligger med gaveln mot den markväg som följer rågången mot Lunds marker, nu Rinnebäcksvägen. Nere vid Trollebergsvägen ligger ett fjärde soldattorp, och öster om det är ytterligare två tomter utlagda för samma ändamål.
Området är sig tämligen likt när det 1909/10 karteras nästa gång. Det mellersta soldattorpet vid Rinnebäcksvägen har dock rivits och de bägge tomterna vid Trollebergsvägen bebyggts. Ytterligare tre hus har tillkommit vid Rinnebäcksvägen, varav ett i det östra hörnet mot Trollebergsvägen, vilket sammanlagt ger tolv hus. Även kyrkboken från 1864 upptar tolv hushåll i Kyrkoledshusen, tio husmän och två torpare, de bägge senare förmodligen i dubbelgården söder om Trollebergsvägen.
1908 övetfördes bl a Kyrkaledshusen till det nybildade Fastighetsaktiebolaget S:t Peders Kloster, som hade syftet att bl a genom tomtförsäljningar göra marken inkomstbringande. En plan för områdets bebyggande upprättades av Landskronas stadsarkitekt Fredrik Sundbärg. Att uppdraget gick till honom var inte så egendomligt då bolagets affärer handhades av Landskronas borgmästare Ch Munck af Rosenschöld. Med Sundbärgs plan som grund upprättades en styckningsplan av lantmätare Carl Axel Virde 1910, omfattande 38 tomter norr om Trollebergsvägen och 18, varav en mycket stor, söder därom. På kartan finns gatan som nu bär namnet Kyrkoled med för första gången, och såväl den som Rinnebäcksvägen korsar Trollebergsvägen och indelar även det södra området.
Redan 1910 såldes nära hälften av tomterna non- om Trollebergsvägen, bl a friköptes då nästan alla husen. Under 1:a världskriget skedde ett uppehåll i tomtförsäljningen, men 1918 var alla sålda. Då tomterna låg på landet kunde köparna mer eller mindre efter eget skön välja fastighetsbeteckningar, vilket gett upphov till ett antal mer eller mindre fantasifulla namn. Dessa ersattes ca 1924 av stadsägobeteckningar (stg). Tomterna var små - flertalet på omkring 400 kvm - och i flera fall köpte en person på sig flera tomter. Så köptes hela de norra delarna av kv Grinden och Kyrkaledshusen av ett par boende i området och utnyttjades för nyttoodling. Tomtköparna var fr a olika arbetare, bl a ett par järnarbetare och byggnadshantverkare. Av dem som inte redan bodde inom området kom flera från Värpinge och andra områden som ägdes av S:t Peters Klosters och Trollebergs säteri.
Byggandet tog snart fart och 1912-13 uppfördes sju hus inom området, fr a längs den södra delen av Kyrkoled. Flera av husen hade en klar "villakaraktär" och var snarlika med två byggnadsdelr i T- eller L-form med en gavel mot gatan. Vid tomtförsäljningarna föreskrevs det också att köparna skulle bebygga tomterna i enlighet med den av arkitekt Sundbärg upprättade planen. Om han också har påverkat husens utformning är däremot mera osäkert. Efterhand upphörde odlingen på flera av de större tomterna, som då åter delades, och 1934-42 bebyggdes sex av dessa. Senare har ytterligare ett par tomter delats, och fr o m 1980 har tre hus uppförts på rivningstomter.
I samband med planeringen för Värpingeområdet på 1960-talet förutsattes en utbyggnad av Trollebergsvägen, och 1965-75 köpte kommunen fyra av husen norr om vägen. Planerna är nu skrinlagda och flera av tomterna åter sålda, men dessförinnan revs tre av husen.
Bevaringssynpunkter
Husen inom området har i huvudsak tillkommit under 3-4 utbyggnadsetapper. Trots den stora tidsmässiga spridningen uppfattas området som en sammanhängande helhet genom sin småskalighet och då det ligger välavgränsat från den omgivande bebyggelsen. Området utgör en markering av Trollebergsvägens gamla sträckning och gränsen mellan Lund och Värpinge. Flera av husen har också en förhållandevis hög ålder. Fyra motsvaras till form och läge av hus på 1822 års karta och ytterligare två av husen är troligen från tiden före 1864. Ett par av husen har förvanskats genom senare tegelinklädnader, men speciellt Rinnebäcksvägen har bevarat en lantlig karaktär med låga, putsade envåningshus. Väsentligt är att den miljön bibehålls intakt.
- Om- och tillbyggnader skall i skala, färg och materialval anpassas till byggnadernas karaktär. Eventuell nybebyggelse skall i utformning och placering anpassas till miljön.
För den markerade bebyggelsen gäller:
- Fasadinklädnad, liksom normalt utvändig tilläggsisolering, innebär oacceptabla förändringar av husens karaktär. 1910-talets tegelfasader får ej heller putsas eller målas.
- Fönster- och dörrsnickerier är av stor betydelse för husens karaktär. 1800-talshusen hade normalt 6-rutade 2- eller 4-luftsfönster och 1910-talsbebyggelsen ospröjsade 4-luftsfönster, dock eventuellt med småspröjsad överdel. De var målade i en mörk färg, ej vita. Vid byte skall fönster och dörrar ges en traditionell utformning och täckmålas. Dörröppningar mot gatan skall bibehållas.
- Traditionella takmaterial är papp och eternitplattor. En lätt takkonstruktion bör bibehållas. Vid byte kan falsad skivplåt vara ett gott alternativ.
- Viktigt är att karakteristiska detaljer såsom t ex äldre yttertrappor, ståndrännor och brädklädda gavlar, bibehålls.
- Grönskan utgör ett viktigt inslag i miljön. Det är önskvärt att trädgårdar och staket ges en traditionell utformning. Carportar och garage får ej tillåtas utgöra dominerande inslag i miljön. Hårdgörningen av förgårdsmark bör minimeras.
- Väsentligt för miljön utmed Rinnebäcksvägen är att den vitaktiga färgskalan bibehålls. Vid omputsning är det viktigt att välja en traditionell putstyp. De mot gatan exponerade takfallen bör i görligaste mån fredas från takkupor. Önskvärt vore om de tegelinklädda husen åter kunde putsas.