Kulturhistorisk värdering av bebyggelsen

Utgångspunkten för arbetet med bevaringsprogram är att identifiera och lyfta fram fysiska miljöer som kan förmedla kulturvärden som speglar Veberöds historia. Vilka byggnader och miljöer är de som kan sägas representera Veberöds utveckling över tid? Vilka byggnader och platser bygger tillsammans upp miljöer som speglar en berättelser eller ger känsla av ett sammanhang? Det är viktigt att framhålla att den tolkning vi gör idag kan revideras efter framtida undersökningar. En rekommendation från Riksantikvarieämbetet är att uppdatera kunskapsunderlag som detta efter cirka 20 år. Avgränsningen för arbetet är Veberöds tätort, alla miljöer inom denna har behandlats. Det som inte undersökts är kulturlandskapet bortsett från de närmaste partierna öster om, Mossagården och Hasslemölla. Även en del av landskapsvyn vid västra infarten är med i undersökningen. Ytterligare en avgränsning är att bebyggelsen i området mellan Skogsmöllan och Idalagården inte inventerats, bortsett från ett område i norra delen (Nils Påls väg). För att bedöma de kulturhistoriska värdena har vi undersökt om byggnaden/miljön uppfyller det en eller flera kriterier så som byggnad/miljö med stor historisk betydelse för Veberöd eller regionen och med stor läsbarhet, hög ålder, byggnad med arkitektoniska, eller estetiska värden, välbevarad som utgör en tydlig representant för sin tid, byggnadsskick eller byggnadskategori. Eller byggnader/miljöer med potentiella estetiska upplevelsevärden och en stomme med en historisk betydelse. Byggnader/miljöer som tillsammans med andra bygger upp en helhet med kulturhistoriska värden. Något som också påverkat bedömningen är byggnadernas placering i miljön eller om de har stor lokal betydelse. Exempelvis är kyrkan med omgivande kyrkogård representanter för mängd olika berättelser, om byns äldsta historia, kristnandet av befolkningen och bykärnans placering i landskapet. I användandet och förändringar av kyrkobyggnaden och kyrkogården speglas rådande värderingar och förutsättningar som funnits på orten, liksom vilka prioriteringar som gjorts över tid. Kyrkobyggnaden och kyrkogården är kulturhistoriskt värdefulla, men även byggnader och miljöer som kan kopplas till andra företeelser så som den äldre bykärnan, stationssamhället, efterkrigstiden med pendlarsamhället kan anses vara kulturhistoriskt värdefulla. Även om en byggnad är förändrad sedan den ursprungligen uppfördes kan den vara värdefull. En byggnad kan vara värdefull för att den är sällsynt eller unik men andra kan vara värdefulla för att de är representativa eller typiska för en viss tid eller verksamhet. I det sammantagna värdet kan även estetiska värden spela in, det vill säga vilken påverkan en byggnad eller miljö har.

Särskilt värdefulla byggnader och bebyggelseområden enligt 8 kap 13 § PBL har pekats ut. För övriga byggnader gäller varsamhetskravet enligt 8 kap 17 § PBL. De utpekade byggnaderna och bebyggelseområdena omfattar även bebyggelse med något förvanskade karaktärsdrag, men som genom sin ålder och anknytning till områdets historia ändå anses ha ett högt kulturhistoriskt värde.

Vi har i linje med tidigare Bevaringsprogram valt att använda följande färgmarkeringar för att klassificera värdet i bebyggelsen, rött för särskilt kulturhistoriskt värdefull byggnad, svart för byggnad som ingår i eller tillsammans med andra bygger upp en kulturhistoriskt värdefull miljö och så vidare. Grönt för de planteringar eller landskapsavsnitt som har stora kulturhistoriska värden.

Alla byggnader och platser har någon form av kulturhistoriskt värde men detta underlag syftar till att lyfta de som har särskilda kvaliteter och egenskaper. Genom att markera de byggnader och miljöer som är särskilt kulturhistoriskt värdefulla och de som ingår i en kulturhistoriskt värdefull miljö uppmärksammas fastighetsägare, planerare och politiker på vilka kulturhistoriska värden som miljöerna besitter. Detta ska fungera som underlag vid sammanvägning av enskilda och allmänna intressen i fortsatt planering och bygglovsprövning i Veberöd.