Kulturhistorisk reflektion - Kommunaltekniska verk i Lunds kommun

Kursiv text”Lunds stadsmiljö utgör ett unikt kulturarv som ska värnas och vårdas. Tidsskikt från alla tidsåldrar ska finnas representerade i staden. Byggnader och miljöer från olika tidsåldrar respekteras utifrån sina värden. Vid förändringar ska platsens historia tillmätas en särskild betydelse.”Kursiv text Detta är hämtat från inledningen till Värna och vinna staden: fördjupning av översiktsplanen för staden Lund och visar hur det vi i dag betraktar som kulturmiljöer har skapats ur olika socialhistoriska och kulturhistoriska processer. Kulturmiljöarbetet innebär med andra ord att förvalta den historia som finns avspeglad i platserna omkring oss och vidarebefordra kulturmiljön till kommande generationer. En bebyggelsemiljö är alltid förknippad med människor som antingen haft eller har det som sin livsmiljö. Kulturmiljöns syfte är att berika vår vardag och skapa förståelse för olika levnadsförhållanden samt gen en förankring i tiden.

Byggnader och arkitektur skapas inte i ett tomrum utan är styrt av sitt fysiska, tidsmässiga och sociala sammanhang. I byggnader finns uttryck för gestaltningsideal, tidsepoken, platsen och sig självt. På så vis skapar varje tidsepok och plats sina specifika karaktärsdrag. Många av dessa miljöer kan inrymma stora estetiska värden. Andra är kanske mindre anslående, men kan ändå vara viktiga att bevara eftersom de speglar viktiga historiska skeenden. Med kulturhistoriskt värde avses all den information som finns lagrad i miljön runt omkring oss. Dessa miljöer fungerar som ett historiskt källmaterial där man kan studera exempelvis olika tekniska, ekonomiska, sociala och kulturella aspekter. Mängden information som en miljö har är därför beroende av hur välbevarade dessa karaktärsdrag är. Karaktärsdrag framträder tydligare i hela miljöer än i enstaka objekt.

De anläggningar och miljöer som i detta underlag har valts ut som särskilt kulturhistoriskt värdefulla, har vägt samman utifrån vilken tidsperiod, geografisk spridning och bransch de representerar samt hur väl byggnaderna är bevarade eller om deras byggnadshistoria är läsbar. Gemensamt för de kommunaltekniska verken är att det samhällshistoriska värdet bedömts ha särskilt stor betydelse, eftersom anläggningarna och byggnaderna är goda representanter för en tid präglad av framtidstro, teknikens möjligheter och ambitionen för att förbättra boendet för invånarna. Även byggnadsmaterial har bedömts som betydelsefullt, både som en lokal förankring i arkitekturen och den lokala industriella tillverkningen. De har också troligen varit mer lättillgängliga under tider som på grund av världskrigen präglats av materialbrist.

Det är viktigt att betona att de aktiva anläggningarna ständigt står inför förändringar utifrån ökade krav, både ur säkerhetsaspekter och hygieniska krav. Det är inte alltid motiverat med ett bevarande då det kulturhistoriska värdet är starkt sammanknippat med respektive aktiva verksamhet. I sådana fall kan dokumentation vara den enda metoden då den kulturhistoriska dimensionen ska tas hänsyn till. De anläggningar som bedömts som särskilt värdefulla har dock alltid så stort värde att de ska underhållas och ändras varsamt och bevaras.

Vidare undersökningar ur kulturhistoriskt intresse som inte redovisats närmare i detta underlag är exempelvis att lokalisera branddammar samt de lokaler som byggdes för posten i de olika stadsdelscentrumen i Lund vid mitten av 1900-talet.

Plan och Bygglagen

Riksintresse och regionalt kulturmiljöprogram

Flera områden av riksintresse för kulturmiljövården i Skåne län (M) enligt 3 kap 6 § miljöbalken berör de kommunaltekniska anläggningarna:

• Lund (M87) - /…/ Stadssiluetten, siktlinjer ut från staden och in mot Lund från det omgivande slättlandskapet. Bebyggelsens skala, volym och placering Den sydskandinaviska bebyggelsetraditionen /…/ och den mer storstadsmässiga bebyggelsen från 1800-talets slut och 1900-talets början.

• Dalby – Hardeberga (M83)- I området ingår även: Den kring torget i Dalby liggande bebyggelsen från sent 1800-tale till tidigt 1900-tal /…/sekelskiftesbebyggelse i rött tegel.

I Kulturmiljöprogram för Skåne, www.lst.se/skane, redovisas kulturmiljöer med utpekade värden vilka länsstyrelsen anses ska bevaras, vårdas och utvecklas. Det regionala kulturmiljöprogrammet är ett planerings- och kunskapsunderlag för bland annat kommunerna. För Lunds kommun har länsstyrelsen lyft fram 19 miljöer varav tre berör de kommunaltekniska anläggningarna. I det Regionala Kulturmiljöprogrammet, Skånes historia och utveckling, beskrivs även hur händelser och verksamheter i olika tider har påverkat landskapet. I det tematiskt indelade programmet finns flera av de aktuella verksamheterna upptagna. Telekommunikation, Kasernetablissement, Riksförbundet Sveriges Lottakårer, Övningsfält, Postkommunikation och Kraftförsörjning.

Särskilt värdefulla kulturmiljöer i Lunds kommun:

• Vomb. Motiv för bevarande: Området visar ett kulturlandskap som kraftigt påverkats av olika influenser under 1800-talet genom plattgårdarnas läge, markslag, översilningssystemet, vägsträckningar och de oregelbundet grupperade gatehusen. Vomb som sockencentrum speglas i kyrkan, fattighuset och skolan. Vattenverket är en del av den ökade infrastruktur som byggdes upp under 1900-talet.

• Hammarlunda-Harlösa-Hjularöd-Revingehed-Silvåkra. Motiv för bevarande: Området utgör ett skånskt kulturlandskap som präglas av 1800-talets jordbruksreformer och 1900-talets industrialisering och nya kommunikationer, men som har rötter i förhistorisk tid. /…/ Revingehed är ett viktigt militärhistoriskt dokument där övningsfält, flygrakan, skjutbanor, Lottagården och förläggnings-byggnader är viktiga delar i en helhet. Därtill utgör området en viktig fritidsmiljö med flera välbevarade gårdar.

• Kävlinge Å. Motiv för bevarande: Kävlingeåns sanka strandängar utnyttjades för bete under mycket lång tid. Det är av stort värde att denna hävd fortgår. Därtill finns flera anläggningar som visar hur vattenkraften utnyttjats för olika processer och i de flesta fall varit direkt avgörande för verksamhetens lokalisering. Detta gäller särskilt de vattendrivna kvarnarna och de tidiga industrisamhällena. Verksamheter direkt relaterade till Kävlingeån har ett särskilt värde i detta sammanhang och är av största betydelse för upplevelsen och förståelsen av landskapet.