Klosterkyrkan
- Klosters småskola behandlas separat.
Invid stadens västra gräns anlades under 1100-talets mitt ett nunnekloster av benediktinorden. Det helgades åt dels den helige Petrus dels jungfru Maria. Förutom sitt officiella namn Sankt Petrus kloster har det även under medeltiden kallats Nunne kloster eller Jungfru kloster. Den resliga gotiska Klosterkyrkan i rött tegel är den enda kvarstående delen av det forna klostret. I sin nuvarande gestaltning härrör den från mitten av 1300-talet — enligt vissa forskare kan dess valvindelning och korslut tyda på att den eventuellt är något äldre. I murarna ingår partier av klostrets första romanska sandstenskyrka. Tillbyggnaden av västtornet gjordes under 1400-talet.
Mot norr anslöt under klostertiden själva klosterbyggnaderna, även de i tegel och uppförda så att ett fyrlängat komplex bildades. Efter reformationen 1536 övergick klostret genom förläning i danska frälsesläkters ägo under förbehåll att hålla klostret i stånd för de kvarvarande systrarna. 1560 överflyttades hit nunnorna från Bosjökloster. Ett tjugotal år senare upphörde klostret att fungera då inga nunnor längre fanns kvar. Klosterkyrkan, som även användes som sockenkyrka, kvarstod medan de övriga byggnaderna lämnades att förfalla.
Till klostret hörde även en större gård, priorgården, som hade sin benämning efter den prior, vilken bland annat hade ansvar för förvaltningen av såväl de invid Lund liggande klostret tillhöriga Jordarna som de många jordegendomarna i Skåne i övrigt, Gården var belägen norr om klostret, ungefär där idag Klosters småskola ligger. Efter det att den 1664 förvärvats av biskop Peter Vinstrup kallades den S:t Peters klosters säteri. Genom att biskop Vinstrup även ägde Värpinge gård, senare Trolleberg, fördes gården samman med denna och brukades antingen direkt därunder efler utarrenderads. Vid storskifte 1785 utflyttades Klostergården, som den senare kom att benämnas, till en vång, Dynesvången, strax söder om staden och väster om Malmövägen. Under 1960-talet togs marken i anspråk för omfattande bostadsbebyggelse och den nya stadsdelen övertog gårdens namn.
Äldre version av Bevaringsprogrammet, ej giltigt
Klosterkyrkoområdet
