Klostergården - Här bor man - Bostadsområden i Lunds kommun 1945-2005
Klostergården är en stadsdel som byggdes för cirka 3 500 invånare under 1960-talet. Det var Lunds då dittills största, samlade utbyggnadsprojekt. Området är beläget 1,5 km från Lunds centrum. Norr om bostadsområdet finns idrottsplats, skola, kyrka och centrumanläggning. I söder finns ett stort utomhusbad, öppet på sommaren. I väster och öster avgränsas området av fotbollsplaner och Södra Stambanan respektive Stattenavägen och ett industrispår till Tetra Pak.
Området, beläget i en kil mellan Södra Stambanan och industrispåret (en rest av järnvägen till Trelleborg), var huvudsakligen obebyggt och utgjordes av öppet åkerlandskap ända in till stadsparken. Den gård som låg på platsen och gav namn åt den nya stadsdelen revs vid exploateringen, liksom den gamla Källbyvägen som förenade Lund med byn Källby.
Första planuppdraget hade gått till Bernt Nyberg och Karl Koistinen, som tänkte sig en lägre bebyggelse och med en centrumanläggning intill Stattenavägen. På ett sammanträde med byggnadsnämnden 1961 kom HSB och byggmästare Harry Karlsson med ett nytt förslag, ritat av HSB:s arkitektkontor i Stockholm. Nämnden beslöt att HSB:s förslag skulle utgöra grund för fortsatt planläggning och året därpå antogs en plan ritad av Curt Strehlenert, Carl Grandinsson och Birger Gustavson på HSB:s arkitektkontor. Planen gick ut på att i en bågform, längs en tilltänkt ringväg, bygga tio storgårdskvarter med åttavånings skivhus i öster och norr och två- och trevånings lamellhus i söder och väster. Området var huvudsakligen planerat som hus i park, men med u-formade gatuslingor in mellan de södra gårdarna.
Klostergården byggdes ut 1962–68. Bebyggelsen består av elva bostadskvarter, som nås från u-formade angöringsgator. Parkeringen var ordnad dels utanför bebyggelsen längs matargatan, dels mellan kvarteren i direkt anslutning till angöringsgatorna där det finns såväl parkeringshus som markparkering. Parkeringsytorna utanför bebyggelsen har till största delen tagits i anspråk för ny bebyggelse. Det bilfria inre genomkorsas av en mängd trädkantade gång- och cykelstråk. Lekplatserna är belägna inne i och mellan bostadskvarteren. Två av gårdarna försågs med offentlig konst: ”Blädderblocken” av John Wipp och ”Singlande slant” av Jörgen Fogelqvist.
De fem västra storgårdskvarteren byggdes för HSB och husen ritades av Curt Strehlenert och Janos Kleineisel på HSB:s eget arkitektkontor. Detsamma gäller skivhuset längst i väster, som också ritades av HSB men byggdes som studentbostadshus. De fem östra storgårdskvarteren byggdes för Lunds Byggmästargille och husen ritades av arkitekten Birger Larsson. Samtliga parkeringshus ritades även de av HSB:s arkitektkontor. Bostadshusen byggdes med betongstommar och betongbjälklag men med fasader av rött tegel. Detta är ett genomgående tema för hela området, liksom de indragna balkongerna med fronter i skivmateriel. Flera höghus har vertikala, glasade utfackningsväggar som markerar trapphusen.
Vid inflyttningen 1968 bestod området av 2 238 lägenheter med en sammanlagd våningsyta av 190 000 kvadratmeter. Området har sannolikt Lunds högsta exploateringstal med 308 rumsenheter per hektar. 60 procent av bostäderna var hyresrätter och 40 procent bostadsrätter. Lägenhetsfördelningen var 559 enrummare, 287 tvårummare, 921 trerummare, 379 fyrarummare, 70 femrummare och 22 sexrummare. Dominansen av lägenheter på tre rum och kök är tidstypisk. Den ovanligt stora andelen ettor förklaras av de i första hand var ämnade som studentlägenheter. Lägenheter på fem eller sex rum och kök i flerbostadshus var också ovanligt i 1960-talets bostadsproduktion.
Norr om bostadsbebyggelsen anlades parken Klostergårdsfältet efter ritningar av stadsträdgårdsmästare Robert Montan och landskapsarkitekt Lars Lundgren. Denna park med bågformad tväraxel binder samman bostadsområdet med dess centrumanläggning och skulle med mjuka former kontrastera mot den rätvinkliga bebyggelsen. Planteringar av buskar och träd har skapat stora parkrum där det bland annat finns en stor plaskdamm. I parken fanns också bygglekplats.
Efter en knappt tioårig etableringsfas, som i stort sammanfaller med 1960-talet, skedde inga större förändringar av Klostergården fram till slutet av 1980-talet då det tidigare vägreservatet för yttre ringen planlades för bostadsbebyggelse. Detta är en utveckling som har sin likhet i flera andra av rekordårens bostadsområden i Lund och som till stor del hänger samman med att Lund vid miljonprogrammets slut nästan hade ett överskott av bostäder. Kring 1990 byggdes kvarteret Regnbågen mellan Klostergården och S:t Lars-området med tvåvåningshus med tegelfasader och sadeltak grupperade kring gårdar. Byggherre var LKF och arkitekt HLAB. Knappt tio år senare byggdes kvarteret Snödrivan 2 med två fyravånings lamellhus i rött tegel och med tunnvälvda tak. Även här med LKF och HLAB som byggherre respektive arkitekt.
En tydlig, ny årsring blev byggandet av kvarteret Klostervallen med tre punkthus och så kallade terrasshus i vallen till idrottsplatsen. En mer utpräglad förtätning var byggandet av fyra sexvånings skivhus i kvarteret Nordanvinden 4, som innebar att områdets fritidsgård och bygglekplats revs. Det fanns även avsikter att bygga på centrumanläggningen, men detta har inte genomförts och skulle bryta helt med de ursprungliga intentionerna. Skivhusen i kvarteren Snödrivan 1 och Snöfoget har däremot byggts på med en våning.
Bebyggelseenhetliga områden
Kvarteren - Vårvinden, Vårsolen, Virvelvinden, Åskan, Tordönet, Mullret, Solskenet, Soldiset, Solglittret, Snödrivan, Snöfoget
Ett stort område med en enhetlig struktur, där bebyggelsen vid en hastig blick kan tyckas likadan, men husen är individuellt utformade – detta placerar dem tidsmässigt lite före miljonprogrammet då standardisering och variantbegränsning var honnörsord. Även stadsplanen avviker från de mest schematiska från epoken och är till skillnad från många senare planer inte styrd av kranbanorna som användes vid husens byggande. Husen är dock byggda med betongelement, men med en fast kran som stod i ett hörn och på så vis hade räckvidd över två huskroppar.
Karaktärsdrag
Klostergården byggdes med två-, tre- och åttavåningshus i rött fasadtegel enligt en strikt funktionsuppdelad stadsplan. Tillsammans skapar det en storskalig och enhetlig miljö som samtidigt är varierad och med plats för mycket grönska. Det var den första stadsdelen i Lund som byggts uteslutande med flerbostadshus.
Särskilt värdefull bebyggelse
- Lamellhus och skivhus i kvarteren Vårvinden, Vårsolen, Virvelvinden, Åskan, Tordönet, Mullret, Solskenet, Soldiset, Solglittret, Snödrivan 1, Snöfoget.
