Katedralskolan 8
Katedralskolan 8 | |
Katedralskolan. Foto 1981. | |
Information | |
---|---|
Namn | Katedralskolan |
Adress | Stora Södergatan 22, Svanegatan, Grönegatan och Drottensgatan |
Kulturhistorisk värdering | Kulturhistoriskt värdefull byggnad |
Gårdens historia
Katedralskolans tomt omfattar mer än 14.500 m², och upptar största delen i kvarterets yta. Fastigheten var i äldre tid en av Lunds förnämsta gårdar, bebyggd med ett grundmurat tegelhus, till skillnad från stadens ordinära byggnadssätt med korsvirke.
Gården ägdes vid reformationen av S:t Jakobs altare i domkyrkan, vars egendom 1582 innehades av kaniken Jens Harboe. 1661 såldes gården till domkyrkoförvaltare Jochum Foss, död 1670. Efter honom ägdes den av rådmannen Adam Junghans och inköptes 1711 av Martin Hegardt, handelsman i Malmö. Hos dennes son, professor Martin Hegardt, hade Karl XII sitt residens under åren 1716-1718, då han periodvis vistades i Lund.
Senare ägdes gården av baron Hakvin Stjernblad, död 1780 och av kammarherren och adjunkten Arvid Trolle, död 1797. Vid 1800-talets början var domkyrkoförvaltare S.T. Cronsioe ägare till gården, och han sålde den 1826 till generalmajor Mauritz Clairfelt.
1837 förvärvade domkapitlet fastigheten för Katedralskolans räkning, och undervisningslokaler och rektorsbostad inrättades i Karl XII-huset. Under Katedralskolans tid har en rad nya byggnader uppförts för att tillgodose skolundervisningens ökande behov.
Tomt 212-213 år 1816
Den första utförliga beskrivningen av gården finns i en brandförsäkringsvärdering från 1816, förvarad i Lunds landsarkiv.
Vid Stora Södergatan låg "Caractersbyggnaden" som i bottenvåningen var inredd till bostad med sal, förmak, sängkammare, barnkammare och gästrum till höger. Övervåningen synes främst ha haft karaktären av festvåning, inredd till två salonger samt några gästrum.
Förutom huvudbyggnaden omfattade fastigheten ett tvåvånings korsvirkeshus vid Svanegatan, inrett till kök, spiskammare och visthus. Norr om huvudbyggnaden låg en brygghuslänga med körport till gården, vagnslider, malttorka och mangelbod. I norra tomtgränsen låg en 24 meter lång stallänga, uppförd 1809 av gråsten.
Den stora trädgården får en utförlig beskrivning: "innehåller 2ne Tunne, 26 Geometriske Kappeland, deri planterade 300 större och mindre fruktbärande Träd, med en mängd krusbärs- och hallonbuskar omkring de regelbundet indelte sjutton fyrkanter med gångar skiljde, som i yttre sidorne försedd med häckar av hassel och avenbok, har i mitten 2ne vattenrika Dammar". Trädgården omgärdades av ett drygt 3 meter högt plank och hade två lusthus, det ena uppfört av korsvirke, det andra av furutimmer.
En kulturhistoriskt värdefull miljö
Katedralskolans gård utgör i hög grad en historiskt och arkitektoniskt värdefull byggnadsmiljö. Mycket av anläggningens värde ligger i helheten, där byggnaderna från olika perioder, skolgården med vårdträdet från 1837, grönskan utmed Drottens- och Grönegatorna samt det inhägnade gjutgärnstaket från 1898 utgör viktiga beståndsdelar.
Vissa av byggnaderna åtnjuter redan skydd genom den byggnadsminnesförklaring från 1974 som omfattar Karl XII-husets exteriör och interiör samt den av Helgo Zettervall ritade portbyggnaden och gamla fäktsalen i norra tomtgränsen. Även skolbyggnaderna vid Svanegatan och nya läroverksbyggnaden från 1896 bör ges samma skydd.[nutidsuppdateras]