Källby Avloppsreningsverk - Kommunaltekniska verk i Lunds kommun
Källby avloppsreningsverk
Anläggningen som består av både byggnader och dammar upptar ett stort område intill Höjeå i den sydvästra delen av Lund. Området har en påtaglig parkkaraktär med uppvuxna träd och stora öppna gräsytor. De första delarna av verket togs i bruk 1934 och fem år senare var anläggningen i huvudsak färdig. 1947 kompletterades anläggningen med pumpanordningar. Verket byggdes ut under åren 1959-1960. 1973 byggdes det ut i en tredje etapp för att 1996 kompletteras med en kväveanläggning. I jämförelse med Källby vattenverk som ligger i närheten präglas byggnaderna till större del av funktionen än den arkitektoniska utformningen. Funktionen är relativt lätt avläsbar tack vare dammarna.
Källby avloppsreningsverk drivs av VA SYD och renar vattnet från ca 95 000 lundabor innan vattnet släpps ut till Höjeå. Vid reningsverken renas avloppsvattnet till högt uppställda miljökrav. Avloppsvattnet passerar galler, sedimenteringsbassänger, biologisk rening (som bryter ner organiskt material och avskiljer kväve och fosfor) samt kemisk rening och passerar ett långsträckt dammsystem.
Bild 1
Bild 2
Bild 3
Bild 4
Bild 5
Bild 6
Bild 7
Bild 8
Bild 9
Bild 10
- Bild 1 - Förrådsbyggnaden från 1920/30-talet är klädd med kraftiga vitmålade cirkelsågade brädor. Portarna med bandgångjärn är noggrant snickrade. Byggnaden har en invändig stolpkonstruktion i trä samt pelare och I balkar i järn med en lyftanordning med en vajer. Invändigt finns även ett elaggregat, vilket inte är i funktion. Utanför löper en markränna lagd av kullersten. Byggnaden används som förråd men är något svåranvänd eftersom man inte kan köra in med dagens maskiner.
- Bild 2 - ”Gamla latrinen” (till höger i bild) är uppförd på 1930-talet och används idag i viss mån som förråd. Tidigare tog man in latrintunnorna i denna byggnad. Tunnorna tömdes ur och innehållet maldes sönder med en kvarn som stod på ett fundament i källaren. I källarvåningen finns en pumpanordning för tömning av de gamla rötkamrarna bevarad. Här finns också en gasmotorgenerator med vilken el och värme har producerats, den är inte i funktion idag och kommer att rivas ut. Till vänster i bild rötkammare från 1973.
- Bild 3 - I källarvåningen i ”gamla latrin” finns bevarat en pumpanordning för tömning av de gamla rötkamrarna.
- Bild 4 - Tunnorna tömdes ur och innehållet maldes sönder med en kvarn som stod på ett fundament i källaren.
- Bild 5 - Transformatorstation uppförd på 1930- talet. Används som ställverksbyggnad och förråd.
- Bild 6 - De två cylindriska biobäddarna från 1960. Det inre skalet är uppfört i formgjuten betong. Kring detta leder en inspektionsgång och det yttre skalet är uppfört av stora rektangulära Siporexblock. Utsidan har senare klätts in med är plåt. I den mittersta delen finns bland annat analysrum. De gamla biobäddarna kompletterades med två nya på 1970-talet vilka är placerade direkt sydost om de första.
- Bild 7 - Trappa i den tillbyggda kontorsbyggnaden från 1960.
- Bild 8 - Inspektionsgång i biobäddarna från 1960. Den högra väggen på bilden är ytterskalet i Siporexblock.
- Bild 9 - Huvudbyggnaden, kontoret. Den rektangulära delen som vänder sig mot inkörsporten är uppförd på 1940-talet med stomme i Siporexblock, taksarg och fönsterdetaljer i kopparplåt. Fasaderna är idag till stor del klädda med vit korrugerad plåt. Byggnaden har senare byggts till med en vinkelbyggd länga mot den befintliga byggnaden. I byggnaden finns fuktproblem och utredning pågår om byggnaden måste rivas. Till vänster i bild bassänger från 1960 och 1970-talen.
- Bild 10 - Området präglas av en tydlig parkkaraktär, vy mot nordost och Höje å. På bilden syns förrådsbyggnaden från 1920/30-talet samt kloranläggning från 1970-talet.
.
